Koldioxid i ny form – tekniksprång i Linköping

Tekniska verken i Linköping är först i landet med att bygga en anläggning som kan uppgradera koldioxid från biogasproduktionen så att den bli godkänd för livsmedel. FVB har ansvarat för att integrera mediaflöden och processutrustning, vilket möjliggör en effektiv samverkan mellan befintliga och nya system.

I biogasproduktionen bildas idag koldioxid som en relativt ren restström vilken Tekniska verken tidigare släppt ut i luften. Med den nya anläggningen görs ytterligare rening av koldioxiden – med bland annat kolfilter och torkning – innan den kyls ner till flytande form. Därefter genomförs noggranna analyser så att koldioxiden håller livsmedelskvalitet. Anläggningen kommer att kunna producera 20 000 ton renad och flytande koldioxid per år.

– Att få livsmedelsklassad koldioxid ökar värdet på vår process och vi får en ny produkt att sälja som hjälper till på vår resa mot ett mer resurseffektivt och klimatsmart samhälle. Det är både strategiskt viktigt och roligt, säger Andreas Björk, som är projektledare på Tekniska verken.

Företaget blir först i landet med att använda biogen koldioxid från biogasanläggning till livsmedel genom en så kallad CCU anläggning. Huvudleverantören av processutrustningen, Bright Renewables, har däremot byggt liknande anläggningar i bland annat Nederländerna och Tyskland.

– De är vana vid tekniken, men detta blir den största anläggningen som de har byggt. De har helt enkelt kunnat skala upp det de har haft tidigare. Jag är trygg med att det kommer fungera, säger Andreas Björk.

Processutrustningen tillverkas och testkörs i en fabrik i Nederländerna innan den börjar levereras till Tekniska verken under våren. Därutöver ingår det fyra lagringstankar som kan lagra totalt 280 ton renad och flytande koldioxid, vilka nyligen lyftes på plats.

Investeringen för den nya anläggningen är på 54 miljoner kronor och av detta står Klimatklivet för drygt 22 miljoner kronor.

Samtidigt som Tekniska verken bygger sin CCU-anläggning görs en rejäl utbyggnad av den befintliga biogasanläggningen, så under året kommer produktionen successivt att fördubblas. Det mesta görs om till flytande biogas (LBG), vilket sker genom rening och nedkylning.

– Det är ett hett bränsle just nu till tunga transporter och industrier, så vi ser en stor potential för den nya utbyggnaden, säger Andreas Björk.

FVB är involverade i arbetet med både CCU-anläggningen och den nya biogasanläggningen.

– Det är många delar som ska fungera ihop och där har vi haft stor nytta av att FVB håller ihop sammankoppling och integration mellan nya och befintliga anläggningsdelar. Vi är en ganska liten organisation för biogas, så FVB fyller också en viktig funktion som ett bollplank i många frågor, säger Andreas Björk.

FVB har även ansvarat för process- och instrumentdiagram (P & I-diagram) och all information kring processflöden och hur rör är kopplade finns i 3D-modeller.

– Vi har hjälpt till att ta fram design på hur det ska se ut med rörstråk, rörgator och rörbryggor och hur man rent tekniskt tar hur olika flöden från punkt A till punkt B, säger David Lindén Elofsson på FVB, som varit konstruktör och 3D-samordnare i projektet.

– Att vi jobbar med 3D-modeller gör att vi kan ha en iterativ process där vi genom feedback och ny information från beställare, entreprenörer och leverantörer successivt uppdaterar modellerna, säger han.

Arbetet med 3D har stora fördelar menar även Andreas Björk.

– 3D-arbetet har hjälpt både oss och våra rörentreprenörer väldigt mycket. Annars står man med en ritning och så blir det inte som man har tänkt, då behöver den tillbaka till ritbordet. Här har i stället David direkt gjort justeringar i 3D-modellen. Att arbeta på detta sätt har varit extra viktigt eftersom vi dessutom har en anläggning som är i drift här, så att vi behöver tänka till och vara smarta med var och när vi ska ansluta olika rör och ventiler, säger Andreas Björk.