Sopplunchkonsert och "Soppkonsert After Work" med Stenhammar Quartet

Måndag 9 november
Sopplunchkonsert – Sibelius jubileum
Gävle Konserthus, Gevaliasalens scen 11.30
Soppa: Köttsoppa med blandade rotfrukter, lök och kalvfond

Soppkonsert After Work – Sibelius Jubileum
Gävle Konserthus, Gevaliasalens scen 18.00
Soppa: Hummersoppa m fisk, saffran, fänkål och rotsaker

Stenhammar Quartet
Peter Olofsson (violin), Per Öman (violin), Tony Bauer (viola), Mats Olofsson (cello)

Succén med sopplunchkonserter fortsätter i Gävle Konserthus. Måndag den 9 november är det Stenhammar Quartet som står för musiken med bland annat ett Sibelius-jubileum på programmet. Konserten ges både som Sopplunchkonsert och som after work-konsert. Till lunchen serveras en köttsoppa och till kvällen en hummersoppa.

Stenhammar Quartet har sedan starten 2002 etablerat sig som en av skandinaviens främsta kvartetter. Stenhammars verk såväl som annan svensk musik är självklart central i ensemblens repertoar, men stort fokus ligger också på wienerklassicism och samtida musik. Kvartetten beställer kontinuerligt verk av svenska tonsättare och har även blivit tillägnade och uruppfört verk skrivna av tonsättare från USA, Storbritannien, Finland och Norge. 

Det är ofattbart att Sibelius som i sin ungdom gjort dussintals kammarmusikverk glömde triorna, kvartetterna och kvintetterna så gott som helt för hela resten av sitt liv efter år 1891. Ett undantag gjorde han år 1909 när han komponerade stråkkvartetten d-moll (Voces intimae). Det är det enda omfattande verket för stråkkvartett från Sibelius mogna period. Det är även ett av hans mästerverk.

Sibelius började skriva kvartetten på allvar i december 1908, när han färdigställt Nattlig ritt och soluppgång. Tonsättandet fortsatte i London under början av året. Den 15 april överlämnade han Voces intimae-kvartetten till Lienau. "Den blev underbar. Den är någonting som framkallar ett leende på läpparna ännu vid dödsögonblicket. Jag säger inte annat", skrev Sibelius självsäkert till Aino.

Voces intimae uruppfördes på musikinstitutets konsert den 25 april nästan ett år efter att det blivit färdigt. "Kompositionen väckte livlig uppmärksamhet, och den hör utan tvivel till de mest genialiska alstren på sitt område. Den är ingen komposition för den stora allmänheten, så pass underlig och ovanlig är den", skrev Helsingin Sanomat.