Violinstjärna spelar Beethoven när Gävle Symfoniorkester uruppför Schnelzer

Torsdag 28 november
Slottescenen - Gymnasieskolan, Ljusdal 19.00

Fredag 29 november
Gävle Konserthus, Gevaliasalen 19.00

Gävle Symfoniorkester
Chefdirigent Jaime Martín
Daishin Kashimoto, violin

Schnelzer Burn My Letters: Remembering Clara (URUPPFÖRANDE)
Beethoven Violinkonsert
Dvořák Symfoni nr 7

Han korsar moderna klanger med Pink Floyd, har skrivit ett rekviem om Fadime Şahindal och en trilogi om livet i förorten. Albert Schnelzer är en unik röst i svenskt musikliv. På torsdag i Ljusdal och fredag i Gävle Konserthus är han aktuell med Burn My Letters: Remembering Clara, om tonsättaren Clara Schumanns öde, ett beställningsverk på uppdrag av Gävle Symfoniorkester, LA Chamber Orchestra och RTÉ National Symphony Orchestra i Dublin.
Vid konserterna spelar Gävle Symfoniorkester även Dvořáks sjunde symfoni och Beethovens violinkonsert, som är en av världens mest älskade och spelade violinkonserter. Solist är Berlinfilharmonikernas konsertmästare Daishin Kashimoto. Chefdirigent Jaime Martín dirigerar.

Bland de tonsättarskulpturer som finns i Wiens konserthus Musikverein är Clara Schumann den enda kvinnan. Under 1800-talet försörjde hon sig som stjärnpianist och tonsättare. Efter att ha varit försummad i musikhistorien återkommer hennes namn nu allt oftare i konserthusens program – i Sverige och internationellt. Med Clara Schummans öde som språngbräda är Albert Schnelzer – internationellt hyllad sedan debuten 2004 – aktuell med ett nytt verk på uppdrag av Gävle Symfoniorkester, LA Chamber Orchestra och RTÉ National Symphony Orchestra i Dublin. Burn My Letters: Remembering Clara är en musikalisk betraktelse över Schumanns liv och över samtalet mellan henne och Johannes Brahms, vilket finns bevarat i en omfattande brevkorrespondens. Eller som Schnelzer själv säger om verket: ”en lek mellan förväntan, överraskning och anspänning”.

Daishin Kashimoto är förste konsertmästare i Berlinfilharmonikerna och är en eftertraktad solist över hela världen. Han har framträtt med orkestrar som Boston Symphony, Orchestre Nationale de France, Bayerska Radions Symfoniorkester, Dresden Staatskapelle, St. Petersburg Filharmoniska Orkester, Orchestre de la Suisse Romande och Tjeckiska Filharmonikerna.
Daishin är även en aktad violinist inom kammarmusik och har spelat med de flesta av världens ledande kammarmusiker. Sedan 2007 är han konstnärlig ledare för kammarmusikfestivalen ”Le Pont” i Japan.
Kashimoto tillträdde tjänsten som förste konsertmästare i Berlinfilharmonikerna 2009, där han även framträder regelbundet som solist.
Mellan 2010 och 2013 spelade Daishin Kashimoto in samtliga av Beethovens violinsonater tillsammans med pianisten Konstantin Lifschitz vilket ledde till inte mindre än tre turnéer i Japan. Daishin har även spelat in flera av de största violinkonserterna.
Kashimoto tog sina första violinlektioner för Kumiko Etoh i Tokyo och under studietiden vann han flera tävlingar som Menuhin International Junior Violin Competition, International Competition for Violinists in Cologne, Fritz Kreisler Violin Competition och Marguerite Long-Jacques Thibaud International Competition for Piano and Violin.
Daishin Kashimoto bor med sin familj i Berlin. Han spelar på en violin byggd 1674 av Andrea Guarneri.

Ludwig van Beethoven är tonsättaren som trots att han blev helt döv fortsatte att både komponera och dirigera ända till slutet. Violinkonserten från 1806 är ett av violinrepertoarens allra mest älskade verk och till formen ett av de mest originella. Vid tiden för tillkomsten skulle en typisk solokonsert ge solisten tillfälle att briljera. Beethoven valde dock att väva samman solostämman med orkestern. Det gör att verket både innehåller solokonsertens intimitet och symfonins kraft. Sinnligt och klartänkt, eftertänksamt och passionerat. Hos oss spelas konserten av violinisten Daishin Kashimoto, som sedan 2008 är förste konsertmästare i Berliner Philharmoniker.

Lika laddad som violinkonserten är Antonín Dvořáks Symfoni nr 7 från 1885. Dvořák var uppvuxen i en liten stad utanför Prag i en familj av flera amatörmusiker. Den tjeckiska folkmusiken går som ett pärlband genom hans verk, så också i Symfoni nr 7, som han skrev efter att hört Brahms tredje symfoni. Här visar Dvořák hur bra han är på att med enkla medel skapa stämningar och klanger så vackra att det skär inombords.