Kofi Annan och Tigrayprojektet mottog Göteborgspriset för hållbar utveckling

Pressmeddelande 2011-12-14 

Kofi Annan och Tigrayprojektet mottog Göteborgspriset för hållbar utveckling

Vid en prisceremoni i Göteborg på onsdagskvällen mottog FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan och Tigrayprojektet i Etiopien, företrätt av Sue Edwards, Göteborgspriset för hållbar utveckling 2011.

De två pristagarna delar på prissumman en miljon kronor för sitt arbete för hållbar livsmedelsförsörjning i Afrika.

Prisutdelare var miljöminister Lena Ek. Vid prisceremonin medverkade också förre utrikesministern Jan Eliasson.

Afrikas befolkning väntas öka från 900 miljoner till 3,6 miljarder människor under detta århundrade. Kontinentens utmaning ligger i att klara att kraftigt öka livsmedelsproduktionen och samtidigt producera med ekologisk hållbarhet.

Kofi Annan sa i sitt tal att Afrika ”välsignats med att ha 60 procent av världens ännu obrukade åkermark” och att fyra av fem afrikaner är beroende av jordbruk eller jordbruksrelaterad verksamhet för sin försörjning.

– Detta gör att afrikanska småjordbrukare har nyckeln till att säkra livsmedelsförsöjningen för nuvarande och kommande generationer, sa Annan. Afrika skulle inte bara kunna försörja sig själv utan också bidra på ett betydande sätt till hela världens livsmedelsförsörjning.

SueEdwards, en av de drivande i det från början lokala Tigrayprojektet som i småjordbruk lyckats kombinera större skördar med mindre slitage på miljön, var glad över den uppmärksamhet det etiopiska projektet nu får.

I sitt tacktal i den gamla varvshallen på Eriksberg sa hon:

– Det är en ära att dela denna scen med Kofi Annan som redan när han var FN:s generalsekreterare uppmärksammade att en hållbar livsmedelsförsörjning i Afrika måste utgå från att bygga upp förmågan hos Afrikas småbönder, särskilt kvinnor, och på det sättet förbättra deras odlingsmark, deras grödor och deras kontakt med marknaden 

Kvällens prisutdelare, miljöminister Lena Ek, var inne på samma linje:

– Livsmedelsförsörjning och bekämpning av fattigdom och i utvecklingsländer går hand i hand. Jordbruket står inför en dubbel utmaning - att både öka produktiviteten och minska det ekologiska fotavtrycket, sa Ek.

Det här var tolfte gången som Göteborgspriset för hållbar utveckling delades ut och Anneli Hulthén, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg och Göteborgsprisets styrelseordförande, anknöt i sitt tal till stadens långsiktiga miljöengagemang: 

– Göteborgs Stad arbetar systematiskt med hållbar utveckling – och årets mottagare av Göteborgspriset, Kofi Annan och Tigrayprojektet, är båda utmärkta exempel på hur man framgångsrikt kan arbeta med den stora frågan kring fattigdom och brist på mat för dagen som rör en alldeles för stor del av befolkningen i Afrika, sa Hulthén.

Göteborgspriset instiftades 1999 av Göteborgs Stad tillsammans med ett flertal företag med syftet att ”stimulera till fortsatt utveckling och uppmärksamma strategiskt arbete för hållbar utveckling, nationellt och internationellt”.

Priset delas ut i samverkan mellan Göteborgs Stad och elva företag: Andra AP-fonden, Carl Bennet AB, Elanders AB, Eldan Recycling, Folksam, Handelsbanken, Kooperativa Förbundet KF, Nordea, PEAB, DB Schenker AB och SKF.

Mer information:

Anders Johansson, kommunikationsavdelningen Göteborg & Co, 0706 01 16 63.

www.gothenburgaward.com

Fakta kring Göteborgspriset för hållbar utveckling:

Prismotiveringen: 

Den odlade jorden har avgörande betydelse för samhällets utveckling och konkurrensen om marken hårdnar. Matbehovet i världen väntas öka med ca 70 procent till år 2050 – samtidigt som en miljard människor redan i dag inte får tillräckligt med mat. Afrika är den kontinent som har svårast förutsättningar.

Men det finns stora möjligheter att vända trenden genom att, på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt låta jordbruket bli motorn i samhällsutvecklingen.

Mot denna bakgrund delas i år Göteborgspriset för hållbar utveckling mellan en person och en organisation för deras insatser inom området hållbar livsmedelsförsörjning.

Prissumman, en miljon kronor, delas lika mellan:

• Tigray-projektet, ett från början lokalt initiativ riktat till småjordbrukare i norra Etiopien där resultatet är både ökade skördar och mindre slitage på miljön.
• FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan, som tagit på sig ledartröjan för Afrikas gröna revolution.

­– Jag kan inte tänka mig något värdigare, viktigare och vettigare att dela ut priset till än hållbar livsmedelsförsörjning i kombination med fattigdomsbekämpning och samhällsutveckling. Jag är glad över att Kofi Annan och Sue Edwards från Tigray-projektet nu kommer till Göteborg för att dela med sig av sina spännande erfarenheter, säger John Holmberg, Göteborgsprisets juryordförande och vicerektor på Chalmers Tekniska Högskola.

2011 års pristagare – en presentation:

Kofi Annan

Kofi Annan, född 1938 och tidigare ghanansk diplomat, var FN:s generalsekreterare under åren 1997-2006. Efter att han lämnat FN-uppdraget har han använt sitt förtroende, sin ledarskapserfarenhet och sina kontakter för att engagera sig i Afrikas utveckling och jordbrukets betydelse för kontinenten – och har verkat som en brygga mellan västerländskt kapital och kunskaper och goda lokala initiativ i Afrika.

Ett exempel är hans starka engagemang för en ”grön revolution” på Afrikas egna villkor, som bland annat varit avgörande för framväxandet av initiativet AGRA, organisationen som på kort tid fått en ledande roll i att förverkliga visionen av ett Afrika med ett växande välstånd och väl fungerande livsmedelsförsörjning. Den har sedan 2006 framgångsrikt och systematiskt arbetat för att skapa basen för en ekonomisk utveckling, med början i det småskaliga jordbruket som huvudsakligen drivs av kvinnor med många människor involverade. 

I samma anda har Kofi Annan i hela sin livsgärning visat ett långsiktigt och inspirerande engagemang för fattigdomsbekämpning och en globalt hållbar framtid.

Tigrayprojektet

Tigrayprojektet i norra Etiopien har arbetat långsiktigt och systematiskt för att utveckla ett hållbart jordbruk byggt på lokala resurser. I ett område med utarmade jordar, hårt drabbat av erosion och torkperioder, har man sedan 1996 arbetat för att vända utvecklingen.  

Projektet vänder sig till småjordbrukare, framför allt kvinnor med små odlingslotter. Resultatet har blivit ett jordbruk som ger högre skördar och ökade inkomster, samtidigt som grundvattennivåerna stigit och markbördigheten och den biologiska mångfalden ökat. 

Samarbetet mellan områdets bönder och nationella experter är en ömsesidig läroprocess, som leder till ökade kunskaper och ökad kompetens. Framgångarna har lett till internationell uppmärksamhet och att erfarenheterna från Tigray nu sprids i 165 olika distrikt i de spannmålsproducerande delarna av Etiopien.

Tidigare pristagare:

2010: Ken Sherman, USA, och Randall Arauz, Costa Rica.

För att de båda, på olika sätt, starkt bidragit till lösningar för en hållbar relation till havet.

2009: Anna Kajumulo Tibaijuka, Kenya, Enrique Penalosa, Colombia, Sören Hermansen, Danmark.

För att de bidragit till lösningar för att skapa mer hållbara städer och regioner, miljömässigt och socialt.

2008: Theo Colborn, USA, Margot Wallström, Europa, Jan Ahlbom och Ulf

Duus, Sverige.

För att de gjort internationellt viktiga och uppmärksammade insatser för

att rensa i kemikalieträsket.

2007: Al Gore, USA.

För sitt engagemang med att öka medvetenheten om den globala uppvärmningen och

därigenom skapa förutsättningar att hejda klimatkrisen.

2006: Takeshi Uschiyamada, Takehisa Yaegashi och Yuichi Fujii, Japan.

För sitt enastående, målmedvetna och avgörande bidrag till utvecklingen av Toyota

Prius, världens första kommersiella hybridbil.

2005: Abahuzamugambi coffee cooperative, Rwanda.

För arbetet med att producera kaffe på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

sätt och därigenom skapa förutsättningar för en positiv utveckling i ett av de fattigaste

distrikten i Rwanda.

2004: Joan Bavaria, USA och Tessa Tennant, Storbritannien.

För sitt arbete inom ”hållbara investeringar”, där de genom opinionsbildning och etiska

fonder har inspirerat företag till ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande.

2003:  Hans Eek, Sverige och Wolfgang Feist, Tyskland.

För tekniken att bygga varma bostäder utan inbyggt värmesystem, s k ”passivhus”.

Människor och sol räcker för ett behagligt inomhusklimat, vilket leder till minskade

koldioxidutsläpp.

2002: Gro Harlem Brundtland, Norge.

För sitt visionära och innovativa miljöarbete och lanseringen av konceptet ”hållbar utveckling”.

2001: FSC(Forest Stewardship Council) och KRAV.

För sitt arbete med miljöcertifiering och miljömärkning inom skogs- resp livsmedelsområdet. 

2000: Geoffrey Ballard, Kanada

För sitt engagemang och sina insatser för att säkerställa den fortsatta utvecklingen av

bränslecellen.

Juryn:

Juryns ordförande:

John Holmberg, professor och vicerektor vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.

Övriga jurymedlemmar:

Göran Carstedt, ordförande i Det Naturliga Steget och tidigare i ledande positioner inom Ikea och Volvo.

Elin Eriksson, enhetschef på IVL Svenska Miljöinstitutet för enheten produkter, processer och organisationer för hållbar utveckling.

Lotta Göthe, vd i företaget Ecoplan.

Johanna Ståhl, chefredaktör för Camino, ett magasin för hållbar livsstil.

Johan Trouvé, vd i Västsvenska Handelskammaren.

Annika Åhnberg, tidigare riksdagsledamot och tidigare jordbruksminister.