Jennifer forskar om mysterier inom blod

Vet du hur livsviktigt det är att matcha rätt blod med rätt blodgivare? Forskarna är ständigt på väg att lösa nya blodgåtor. Jennifer Ricci Hagman är en av de forskare som sysslar med ett ”detektivarbete” som spelar stor roll för patienten.

Har du funderat på att forska? Jennifer har aldrig ångrat att hon till sist började forska efter många år som biomedicinsk analytiker. Hon har alltid haft intresse för att lösa problem och gräva djupare i komplicerade patientfall. Att forska tillfredsställer det behovet.

- Patientaspekten har jag alltid med mig. Det är väldigt lätt, eftersom jag har en stark förankring i den kliniska verksamheten. Främst vill jag öka intresset för transfusionsmedicin och kunskapen om blodgrupper, säger Jennifer Ricci Hagman.

Hon forskar på halvtid som doktorand och resten av tiden arbetar hon som biomedicinsk analytiker på Klinisk immunologi och transfusionsmedicin i Region Skåne.

Fantastiskt att forska

Jennifer började sina doktorandstudier 2015 och har nu samarbete med många andra forskare, både i Sverige och Danmark, men även Thailand och Kanada.

-  Det är väldigt häftigt att få vara med i processen och ro projekt i land. Nu när jag har en del av min forskningsavhandling klar känns det fantastiskt. Forskningen har definitivt ökat lusten att lära mig ännu mer. Jag önskar att fler biomedicinska analytiker vågar ta steget och börja forska, berättar hon.

Jennifer tillhör en forskningsgrupp, under ledning av professor Martin L. Olsson, med mycket bred profil inom transfusionsmedicin. Hon känner att hon bygger vidare på tidigare forskning där allt nu vävs samman.

- Min del är bara en liten pusselbit av forskningen, men vi kan öka kunskapen om blodgrupper, framför allt ABO-systemet. Mer kunskap kan i förlängningen bidra till säkrare blodtransfusioner.

Gör nya upptäckter.

Jennifer berättar att forskare har lyckats tillverka ”universalblod”, ett gränslöst blod, genom att omvandla A och B blod till O. Trots det visar det sig att man, i en del fall, ändå får oönskade reaktioner när man blandar sådant blod med plasma. Det är just det fenomenet som Jennifers forskning försöker förklara.

-  Nyligen har vi identifierat en ny blodgrupp! Den heter Ext B (Extended B) och är en förlängning av B blodgruppen, berättar Jennifer, med viss stolthet.

Hoppa ut i det okända

Det finns utmaningar när du forskar. Du måste vara lite envis för att hålla på med forskning, betonar Jennifer.

- Forskning handlar ju om 80 procent misslyckanden och 20 procent framgångar. Man får se till att man har bra kollegor och vänner som kan peppa en när det går trögt. Man får inte heller vara rädd för att hoppa ut i det okända och prova sådant man aldrig har gjort förut, summerar hon.

Allt mer kunskap finns om blodgrupper

ABO systemet upptäcktes för över 100 år sedan, men forskningen står inte stilla.

Forskningen handlar om de livsviktiga röda blodkropparna, som transporterar runt syre i kroppen. Men, blodkropparna är också lite mystiska. Deras yta är täckt av strukturer, så kallade antigen eller blodgrupper. Strukturen påminner lite om en ”skog” på ytan. När man förstorar en röd blodkropp ser man att ytan är helt ”luddig”. Här i ”luddet” hittar vi blodgrupper, molekyler som fyller en rad kända, men också okända funktioner.

De mest kända blodgrupperna tillhör ABO-systemet. Du kan ha blodgrupp A eller B, en kombination som heter AB, eller så har du ingen av dessa och då har du blodgrupp O. Det som gör dessa blodgrupper så viktiga är att vi alla har antikroppar i vår plasma mot den ABO grupp, som vi saknar. Att få blod som inte passar sitt eget kan vara livsfarligt för patienten. Grupp O, lite slarvigt kallat ”universalblod”, kan man ge till alla. Därför råder det ofta brist på just sådant blod.

- Fortfarande görs nya upptäcker och detta tycker jag är fascinerande. Min forskning fokuserar på att karakterisera, det vill säga atypiska, vad som inte är normalt, hos ABO antigen. Detta gör jag genom att kartlägga deras biokemiska struktur, hur de syntetiseras – kombineras med varandra - och deras genetiska ursprung. När en antigen kommer in i kroppen, till exempel från ett virus, så bidrar den till produktionen av antikroppar, säger Jennifer Hagman Ricci.

Text: Liselotte Österlind, Region Skåne