Kvinnohälsa halkar efter – ny rapport visar 32 procent lägre prioritet jämfört med annan vård

Kvinnohälsa är i genomsnitt 32 procent lägre prioriterad än andra vårdområden. Det visar Kvinnohälsoindex 2025 – ett nytt verktyg från läkemedelsföretaget Gedeon Richter som kartlägger den vård kvinnor faktiskt får i Sverige. Indexet bygger på Socialstyrelsens sex dimensioner för god vård och jämför kvinnohälsa med etablerade diagnosområden som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och urologi. Resultatet pekar på tydliga skillnader i allt ifrån begränsade vårdinsatser till längre väntetider och lägre patientnöjdhet.

• Särskilt intressant är hur indexet synliggör områden där kvinnohälsa kan behöva prioriteras högre. Indexet kvantifierar hur nära den vård som faktiskt ges ligger den vård som definierats som optimal enligt nationella riktlinjer. Genom detta skapar indexet ett gediget och värdefullt underlag för framtida prioriteringar och uppföljning av insatser, säger Helena Kopp Kallner, överläkare Danderyds Sjukhus och docent vid KI.
• Jag minns att jag frågade vården om det kunde vara endometrios, men fick bara höra att jag var känslig. Det står till och med i min journal: "Patienten frågar om det kan vara endometrios, vilket inte är troligt." Att leva med smärta i flera år utan att bli trodd har varit oerhört nedbrytande, säger Ilina.
• Vi måste börja se kvinnohälsa som ett samhällsansvar, inte som en kostnad. Att förbättra tillgången till rätt vård i tid är avgörande – både för individens livskvalitet och för ett hållbart vårdsystem. Med Kvinnohälsoindex får beslutsfattare, vårdgivare och patienter ett konkret verktyg för att följa utvecklingen och prioritera en mer jämlik vård, säger Mats Jonsson, vd på Gedeon Richter.

Rapporten tar ett brett grepp om kvinnors vård och utvärderar bland annat tillgång till behandling, medicinsk kvalitet, bemötande, samordning och patientens delaktighet. Ett särskilt tydligt exempel är endometrios – en kronisk, inflammatorisk sjukdom som drabbar upp till var tionde kvinna i fertil ålder. Här ser man tydligt att regionerna inte följer nationella riktlinjer och att tillgången till vård är ojämlik. Där drabbade kvinnor i flera fall tex får vänta i genomsnitt fem till åtta år på att få diagnosen endometrios, enligt Socialstyrelsens utvärdering. Dessutom leder dessa ojämlikheter till stora samhällsekonomiska kostnader, utöver lidandet för patienterna.

Ilina Bergvall är en av de kvinnor som intervjuas i rapporten:

Kvinnohälsoindex 2025 är det första i sitt slag i Sverige och ger en unik översikt över vårdens kvalitet för tillstånd som specifikt rör kvinnor – både nationellt och regionalt. Syftet är att synliggöra mönster, öka transparensen och skapa förutsättningar för förändring.

Rapporten finns att ladda ner i sin helhet på www.gedeonrichter.se/kvinnohalsoindex

Nyckelinsikterna från rapporten:

• Enligt Kvinnohälsoindex 2025 är kvinnohälsa i genomsnitt 32 procent lägre prioriterad än andra vårdområden som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och urologi.
• Det finns stora regionala skillnader – kvinnor får tillgång till vård av varierande kvalitet beroende på var i landet de bor, även när det gäller centrala aspekter som bemötande, väntetider och behandling.
• Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar upp till var tionde kvinna i fertil ålder – motsvarande cirka 250 000 kvinnor i Sverige. Trots detta är sjukdomen underdiagnostiserad och underbehandlad, och drabbade patienter får i genomsnitt vänta mellan fem och åtta år på en diagnos.
• Trots att det finns nationella riktlinjer för endometrios saknar majoriteten av Sveriges regioner specialiserade team. Enligt Socialstyrelsens utvärdering (2019) hade endast 7 av 21 regioner etablerade endometriosteam – vilket innebär att tillgången till rätt vård i hög grad beror på var i landet man bor.
• Kvinnor med endometrios har nästan 30 fler sjukdagar per år än jämnåriga kvinnor – i snitt 38 dagar jämfört med 9 – och den totala samhällskostnaden för sjukdomen uppskattas till 3,6 –4,5 miljarder kronor årligen, inklusive både vårdutgifter och sjukfrånvaro.
• Om kvinnor med endometrios och andra mensrelaterade besvär kunde få bättre vård och därigenom en minskad sjukfrånvaro med sju dagar per år, skulle det innebära en årlig samhällsbesparing på 800–900 miljoner kronor.

Om socialstyrelsens sex dimensioner av god vård:

1. Kunskapsbaserad vård: mäter i vilken utsträckning vården baseras på bästa tillgängliga kunskap och evidens.
2. Säker vård: utvärderar förekomsten av vårdskador och patientsäkerhetsarbete.
3. Personcentrerad vård: bedömer patientens delaktighet i beslut och individuell anpassning av vården.
4. Jämlik vård: analyserar om vården ges på lika villkor oavsett kön, ålder, socioekonomisk status och geografi.
5. Tillgänglig vård: mäter väntetider och tillgång till specialistvård.
6. Effektiv vård: utvärderar resursanvändning och behandlingsresultat.

Om Kvinnohälsoindex 2025:

Kvinnohälsoindex 2025 utgörs av flera delindex och data från etablerade källor som Socialstyrelsen,

SKR och nationella kvalitetsregister, som bearbetats och sammanvägts för att skapa ett heltäckande mått på hur nära den faktiska vården kommer den optimala vården enligt nationella riktlinjer och vårdprogram. Indexet bygger på Socialstyrelsens etablerade ramverk för god vård utifrån sex dimensioner. I indexet representerar värdet 100 optimal vård.

För mer information, vänligen kontakta:

Mats Jonsson, VD Gedeon Richter Nordics
070-123 45 67
jonssonm@gedeonrichter.com

GR-SE-PR-25-06-24020-1