Benets vinkel i startblocken ökar inte sprintrars prestation

Paul Sandamas har i sin avhandling undersökt om vinkeln på benet i startblocken påverkar sprintars prestation och kraft. Elva tävlande sprintrar har genomfört olika maxtester och resultaten har visat att det är osannolikt att det blir en förbättring av kraft och prestation genom att minska stegbredden eller mängden bäckenrörelse.

I samband med starten av ett lopp använder sprintrar startblock. Det är vanligt att det ena benet korsar det andra följt av breda steg.
– Det finns begränsad vetenskaplig information om dessa bäcken- och benrörelser, men trots detta så tror vissa tränare att prestationen skulle förbättras om idrottarna begränsade denna rörelse. Denna avhandling undersöker denna teknik och om det påverkar kraftproduktion och prestation, säger Paul Sandamas.

I den första studien utförde nio manliga och två kvinnliga tävlande sprintrar flera maximala ansträngningstester. Genom att mäta 3D-helkroppsrörelsen fann man att stegbredden inte var relaterad till prestation. Det som däremot påverkade resultatet var hur mycket idrottarna pressade i sidled och hur mycket de lyfte bäckenet på sidan av svängbenet. En komplex muskel- och skelettmodell användes för att uppskatta hur mycket benmusklerna drev ut idrottarna.
– Det genomsnittliga första steget var minst 30 procent större än stegbredden på en 0,3 meter bana. Här visade resultaten att minskningen av stegbredden även minskade benmuskulaturens förmåga att generera kraft, vilket i sin tur minskade prestationen, säger Paul Sandamas.

I den andra studien undersöktes hela och delar av kroppen för att förstå varför segmentrörelse sker utanför sagittalplanet, det vill säga att kroppen delas i två halvor. Resultaten från den studien visade att samordnade kroppsrörelser kunde hjälpa sprintrarna att förhindra att de stora tryckkrafterna fick dem att rotera bort från mållinjen. Sammanfattningsvis stödde inte denna avhandling idén om att denna vridande och slingrande åtgärd påverkar prestationen negativt.
– Denna 3D-teknik visade att även övre kroppen är involverad i rörelsen. När armarna rör sig så rör benen sig diagonalt. De interagerar med varandra så att nedre och övre kroppen balanserar varandra. Detta är delvis en förklaring till rörelsen, säger Paul Sandamas.

Det viktigaste resultatet i den tredje artikeln var att bäckenet styr benet. När bäckenet rör sig uppåt i starten så följer benet med, därför böjer sig benet och höftbenet.
– Detta är en viktig upptäckt då det förklarar varför böjningen av benet sker. Det är alltså inte benet utan kombinationen med bäckenet, säger Paul Sandamas.

Ta del av avhandlingen "Sprint start biomechanics: Investigations into the relationships between 3D lower body technique, first step width and performance" i GIH:s databas DiVA http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6688

För mer information kontakta:
Paul Sandamas, forskare GIH, e-post: paul.sandamas@gih.se tel: 08-120 538 72
Louise Ekström, pressansvarig GIH, e-post: louise.ekstrom@gih.se tel: 070-202 85 86