Blandade budskap med idrott på särskilda ungdomshem

Denna avhandling undersöker hur idrott på särskilda ungdomshem bedrivs, vad den bidrar till och hur den upplevs av de som deltar.
– Idrott kan vara en viktig del av livet på ungdomshem och fungera för att utbilda, stödja, återintegrera och rehabilitera dessa ungdomar. Omvänt kan den även kontrollera, straffa eller begränsa utvecklingsmöjligheter för dem som är institutionsplacerade, säger Daniel Roe, forskare vid GIH.

Daniel Roe har undersökt vilken roll idrotten har för de som sitter i statliga ungdomshem. Genom etnografi har Daniel deltagit i, observerat idrottsverksamheterna och har kunnat närma sig hur idrott upplevs och betyder för ungdomarna och personalen. Totalt har 41 ungdomar mellan 16 och 20 år samt 36 medarbetare deltagit i observationer och intervjuer. De frågor som ställdes var hur idrotterna arrangeras, genomförs, upplevs och vilken roll de spelar i de stängda miljöerna. Han har även undersökt om idrott kan bidra till förbättrade livssituationer för de placerade unga.

Ett av ungdomshemmen är Capeview, ett relativt öppet ungdomshem med ett fotbollsprogram och etablerat samarbete med en lokal fotbollsklubb. Det andra, Summerholm, har platser för ungdomar dömda till sluten ungdomsvård, och är mer begränsat.

Avhandlingens empiriska bidrag är att illustrera hur olika funktioner av ungdomsvård uppfylls genom idrott. Det teoretiska bidraget är att belysa det pedagogiska perspektivet av idrott på ungdomshem – ett perspektiv som har saknats i internationell forskning.

Avhandlingen baseras på tre artiklar. Första artikeln utfördes med intervjuer på Capeviews fotbollprogram. Resultaten visar att fördelen med idrott är att ungdomarna utvecklas och lär sig olika saker. Den visar även på hur dessa fördelar beror på hur de läggs fram, levereras och bemöts av ungdomarna.

De fyra aspekter som framkommit är:

– att bygga en pedagogisk plattform
– att "se" och möta eleverna
– att skapa en stöttande omgivning och
– att tänka bortom institutionen.

– De metoder som utförs idag kan i stället för att straffa, korrigera eller begränsa ungdomar även befästa eller förvärra positioner av marginalitet och sårbarhet.

Den andra artikeln undersökte idrottens dominerande pedagogik genom deltagande observationer på båda institutionerna. Dessutom undersöktes om ungdomarna upplevde olika budskap genom idrott.
– Resultaten beskriver olika pedagogiska förhållningssätt – det vill säga pedagogiker – som resulterade i ungdomarnas erfarenheter av ”mixed messages”, som att hålla tillbaka idrott samt att sysselsätta med idrott och idrott som utvecklingsarena. Det visade hur de konkurrerande funktioner för ungdomsvård – straff, förvaring och utveckling, upplevs genom idrott.

Den tredje artikeln utforskade idrott och maskulinitets normer på båda institutioner. Den visar hur pedagogiska insatser måste ta itu med effekterna av köns och andra sociala normer för att integrera och undvika ytterligare marginalisering av dessa unga män genom idrott.
– Ansträngningar för att idrott ska syfta till ungdomarnas bästa och bidra till ett säkert och rättvist samhälle måste överväga frågor om pedagogik, kön och filosofiska dilemman som det motstridiga uppdraget mellan utbildning och straff. För att förbättra resultaten för ungdomarna genom idrott krävs taktfulla pedagogiska åtgärder som är känsliga för ungdomars behov, intressen och livsvärldar.

Ta del av avhandlingen "Sport in youth detention: A ’pedagogical’ practice?" på GIH:s databas DiVA http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6699

För mer information kontakta:
Daniel Roe, forskare GIH, e-post: daniel.roe@gih.se tel: 076-294 55 25
Louise Ekström, pressansvarig GIH, e-post: louise.ekstrom@gih.se tel: 070-202 85 86