Gymnastik- och idrottshögskolan får 4,7 miljoner kronor av Familjen Kamprads stiftelse till ett forskningsprojekt om fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos skolungdomar. Projektet ska bidra till att utvärdera om förlängda skoldagar med läxhjälp och fysiska aktiviteter förbättrar psykisk hälsa, kognition, skolprestation och minskar ojämlikhet i hälsa hos ungdomar.
Vilka typer av kognitiva färdigheter är viktiga för idrottares prestation? En nypublicerad stor forskningsöversikt visar att generella kognitiva funktioner spelar en betydligt mindre roll än idrottsspecifik beslutsfattningsförmåga.
Magnus Kilger, högskolelektor i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, har publicerat en artikel i den vetenskapliga tidskriften Education Sciences. Artikeln handlar om pappor som tränar sina egna söner inom idrotten och visar att dessa dubbla roller kan innebära utmaningar.
I det internationella antidopingsystemet står idrottaren i centrum vad gäller reglering, granskning och kontroll. – Det finns begränsad kunskap om konsekvenserna för idrottare och hur de uppfattar systemet. Därför är syftet med denna avhandling att analysera legitimiteten för det globala antidopingarbetet och praktiken utifrån internationella elitutövares perspektiv, säger Anna Qvarfordt.
Totalt har 72 idrottare fått Riksidrottsförbundets och Svenska Spels elitidrotts-stipendium. Av dessa är sex studenter vid GIH. Paula Juhlin som tävlar i basket, Patricia Axling i Muaythai, Helena Envall i boxning, Emmy Alasalmi i hockey, Christoffer Selvin i speedway och Matilda Vilmar i styrkelyft. Dessa studenter går olika program vid GIH, men alla är antagna till Riksidrottsuniversitetet.
GIH har frågat 13 utvalda idrottsförbund ”Vilket ansvar tar ert förbund för att förebygga idrottsskador hos barn och ungdomar samt elitidrottare?”. De har även fått svara på vem som är ansvarig för detta arbete. Inget av de idrottsförbund som svarat har en uttalad strategi för att förebygga idrottsskador men vissa förbund har kommit längre än andra i sitt förebyggande arbete.
Malin Åman har i sin avhandling analyserat förekomsten av akuta skador inom olika idrotter. – Även om jag bara inriktat mig på data från de skador som lett till en anmälan till försäkringsbolaget så visar resultaten att akuta skador inom idrotten är ett problem. Ungefär tio procent av alla anmälda skador leder till bestående besvär för idrottaren och de flesta är under 25 år.
Syftet med studien var att undersöka effekten av kondition och hälsa efter det att deltagare slutat att snusa. Totalt deltog 42 personer i åldern 30-40 år som skulle ha snusat i minst två år och som tränade cirka tre gånger i veckan. Resultaten på den grupp som slutade snusa visade ingen skillnad på prestationen och konditionen. Däremot ökade deltagarna i vikt och fick lägre blodtryck.
Fokus i avhandlingen har varit sexuella relationer mellan idrottsaktiva och tränare. Idrottsaktiva har svarat på enkäter och genomfört intervjuer och resultatet visar att 5.5 procent blivit utsatta för sexuella trakasserier eller utnyttjande av tränare. – Att verka på elitnivå innebär en hårdare och tuffare miljö som kan bli mer riskfylld, säger Susanne Johansson, doktorand vid GIH.
I fyra av fem populära lagidrotter dominerar knän som den mest skadade kroppsdelen med bestående besvär. Handbollsspelare löper störst risk att skada sig. Det visar en ny studie av Malin Åman, doktorand vid GIH, om akuta skador inom fotboll, innebandy, handboll, basket och ishockey. Studien är baserad på Folksams idrottsskadedatabas.
Vältränade idrottare som andas syrgas ökar omedelbart prestationen. Det innebär att idrottaren kan träna hårdare och längre, men trots det är metoden inte dopingklassad. Under tävlingar skulle syrgasandning ha en signifikant effekt, men som träningsmetod är det oklart om det är mer effektivt än vanlig luft.
Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande delar varje år ut det stora vetenskapliga priset. Årets pris på 100 000 kronor går till Leif Swärd, docent vid Göteborgs universitet och svenska fotbollandslagets läkare. Det lilla priset på 50 000 kronor delas mellan Mikael Mattsson, medicine doktor i medicinsk vetenskap vid GIH, och Filip Larsen, medicine doktor vid KI och med koppling till GIH.
Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande delar varje år ut det stora vetenskapliga priset. Årets pris på 100 000 kronor går till Leif Swärd, docent vid Göteborgs universitet och svenska fotbollandslagets läkare. Det lilla priset på 50 000 kronor delas mellan Mikael Mattsson, medicine doktor i medicinsk vetenskap vid GIH, och Filip Larsen, medicine doktor vid KI och med koppling till GIH.
Shine Competition är en tävling som vänder sig i första hand till högskolor i Stockholmsregionen i syfte att få fler att bli mer aktiva. I dagens samhälle finns ett behov att utveckla en ny produkt eller en tjänst som underlättar fysisk aktivitet. Bakom satsningen står GIH, tillsammans med samarbetspartner. Sista anmälningsdag är den 30 juni och tävlingens vinnare offentliggörs i augusti.
Under detta pass visas och prövas hur man kan lära sig bollspel i spel och blir träning på individ- och gruppnivå. Genom spelförståelse utvecklar vi en god spelförmåga. Samling i träningskläder klockan 11:00 i idrottshall 1, ingång genom GIH:s idrottsentrén.Varmt välkomna till denna kostnadsfria träning av högskoleadjunkt Dan Wiorek.
I stället för att fokusera på varför så många barn och ungdomar slutar i föreningsidrotten tar denna föreläsning upp varför vissa stannar kvar. Fil. dr. Britta Thedin Jakobsson och Fil. dr Matthis Kempe-Bergman presenterar sina avhandlingar nu på lördag i GIH:s aula. Varmt välkomna till denna kostnadsfria föreläsning.
Britta Thedin Jakobsson, doktorand på GIH, har valt att forska om vilka som stannar kvar i föreningsidrotten och varför de gör det: – De som fortsätter gör det för glädjen av att lära sig idrottsliga förmågor tillsammans med andra, de vill utvecklas men att fokus är på kampen här och nu snarare än att vinna idrottslig framgång - något som föreningar bör ta till sig.
”Man talar om jämställd idrott” är Matthis Kempe-Bergmans avhandling om manliga idrottsledares syn på jämställdhet inom idrotten. Jämställdhet har haft en självklar plats på agendan i svensk idrott, trots det har den ibland ifrågasatts. Denna avhandling lyfter fram de svårigheter som finns och som kan påverka jämställdhetsarbetet i idrotten.
Välkommen till disputationen då John S. Hellström försvarar sin avhandling "Den svenska sporthjälten". Avhandlingen visar att de faktorer som bidrar till att skapa en nationell sporthjälte är prestationen, personligheten och publiken. – Medierna spelar en central roll i skapandet av sporthjältar. De skapar berättelser där sportutövare skildras som nationella symboler och moraliska förebilder.
Forskning på GIH om inkilning eller nollning inom idrotten: En rolig tradition – eller skadligt och kränkande? På Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) pågår en studie om inkilning eller nollning inom idrotten. Nu presenteras de första resultaten.