Regeringen har utsett GIH:s rektor Per Nilsson till ordförande i en ny kommitté som har till uppgift att främja fysisk aktivitet bland Sveriges invånare. – Det känns väldigt glädjande och hedrande att få detta uppdrag. Jag kommer att göra mitt yttersta för att bidra till att öka svenska folkets hälsa genom ökad fysisk aktivitet, säger Per Nilsson.
Att bibehålla eller öka sin kondition i vuxen ålder minskar risken att utveckla högt blodtryck. Det visar ny forskning från GIH. – Denna studie har undersökt många personer vid två mätningar av såväl kondition, blodtryck och andra levnadsvanor. Det har möjliggjort analyser som tidigare studier inte kunnat göra, säger Tobias Holmlund, med dr, studiens försteförfattare och projektassistent.
Covid-19-pandemin har medfört förändringar i det dagliga livet för många människors livsstil och fysiska aktivitet. En viktig aktör är friskvårdsanläggningarna. Med en åldrande befolkning och ökat antal som lider av psykisk och fysisk ohälsa finns behov av fortbildning. GIH erbjuder tre kurser i fysisk aktivitet och träning för psykisk och fysisk hälsa riktad mot friskvårdsföretagen.
Ny forskning visar att mycket stillasittande på fritiden ökar risken att uppleva depressions- och ångestsymtom, medan mycket stillasittande på arbetet inte visar samma starka samband. Personer som ofta gör avbrott i sitt stillasittande på fritiden upplever mer sällan symtom av depression och ångest. Detta visar två nya studier från GIH och Karolinska Institutet.
Antalet vuxna individer i Sverige med övervikt och fetma har ökat markant mellan åren 1995 och 2017. Under denna tidsperiod ökade förekomsten av övervikt från 44 procent till 54 procent och förekomsten av fetma från 9 procent till 17 procent. – Det är en alarmerande utveckling där allt fler individer hamnar i riskzonen för allvarliga sjukdomar, säger Erik Hemmingsson docent vid GIH.
Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter – för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.
För första gången har fyra nordiska lärosäten utvecklat en gemensam master i friluftsliv. Studierna är på heltid och pågår under två år. Programmet ger kunskap om hälsoperspektiv relaterade till friluftsliv, gröna tätortsnära miljöer och en stärkt förmåga att förstå och uppleva naturen. Programmet är på engelska och startar hösten 2020.
IVAs 100-lista lyfter fram forskning som skapar nytta och ger industrin möjligheter att utveckla produkter och tjänster för ett hållbart samhälle. 50 lovande forskningsprojekt är utvalda och GIH:s ”Fysisk aktivitet för hjärnhälsa” är en av dessa. – Vår forskning syftar till att förstå relationen mellan fysisk aktivitet, stillasittande och hjärnfunktioner genom hela livet, säger Maria Ekblom.
Amanda Eks avhandling handlar om hur fysisk aktivitet påverkar personer med hjärtsjukdom. Den beskriver hur de hjärtsjukas problem varierar med graden av fysisk aktivitet. – Risken för längre vårdtider, återinläggningar och dödlighet är lägre bland individer som var regelbundet fysiskt aktiva och som spenderade mindre tid i stillasittande i jämförelse med de som var inaktiva.
Forskare på GIH visar att upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. – Det är framför allt unga, lågutbildade och kvinnor som rapporterar sämre upplevda hälsofaktorer i slutet av denna studieperiod, säger Victoria Blom, en av de ansvariga forskarna vid GIH.
I en ny stor studie visar GIH-forskare att aktiv arbetspendling, som att cykla eller gå till arbetet, var mer vanligt år 2015 jämfört med år 1998. Över 318 000 män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen har deltagit i studien. – Att resultaten visar en ökning av andelen som aktivt arbetspendlar är viktigt i dagens samhälle där många rör på sig för lite, säger Jane Salier Eriksson vid GIH.
Studien på friska vuxna personer visar att högre kondition minskar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och att dö i förtid hos både män och kvinnor i alla åldrar. – Tidigare studier har mestadels genomförts på män. Här är hälften av de totalt 266 000 deltagarna kvinnor och nu kan vi jämföra betydelsen av kondition mellan män och kvinnor, säger docent Elin Ekblom Bak vid GIH.
De två professorerna heter Abram Katz och Magnus Lindwall. De har båda anknytning till och samarbetar med GIH:s forskare. – Vi gör en storsatsning genom att anställa två professorer. Deras kompetens kommer att bidra till GIH:s redan idag framgångsrika forskning, säger Per Nilsson, rektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Under detta seminarium samtalar vi kring den rådande kroppskulturen, stigmatiseringen i samhället, konsekvenserna av övervikt med ökad risk för sjukdomar och den psykiska ohälsan. Inbjudna är föreläsare och forskare inom fysisk aktivitet och hälsa samt författaren Erik Hemmingsson som skrivit boken Slutbantat. Välkommen till GIH:s aula den 12 februari mellan klockan 08:30-11:30.
En ny studie från GIH baserad på en databas med över 350 000 män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen visar en kraftig nedgång av maximal syreupptagningsförmåga, dvs kondition, mellan åren 1995 och 2017. I hela studiepopulationen minskade konditionen med 10,8 procent och andelen med en hälsofarlig låg kondition ökade från 27 procent till 46 procent. En av forskarna är Elin Ekblom Bak.
Jane Salier Erikssons avhandling syftar till att utvärdera om man kan använda mätningar av hjärtfrekvens som en metod för att bedöma syreupptagningsnivåer i vardagliga aktiviteter, som att cykla eller gå till jobbet. – Många av de metoder som mäter syreupptagning är komplicerade och kostsamma att använda i stor skala, och därför finns det ett behov av enklare mätmetod.
De stora socioekonomiska skillnaderna och stillasittandet ökar. Samtidigt som befolkningsmängden och de vanligaste folksjukdomarna ökar. Därför har alla partierna fått svara på hur de vill förebygga välfärdssjukdomarna.
Daniele Cardinale och Sara Mijwel vid KI har publicerat en artikel i FASEB. Den visar att 16 veckor av högintensiv styrke- och konditionsträning under cellgiftsbehandling ger bättre muskelmassa och muskelmetabolism. – Träning för de med bröstcancer bör rekommenderas för att motverka skadliga effekter av cellgifter på muskelfunktion och förbättra livskvalitet, säger Daniele Cardinale.
Forskare har studerat betydelsen av deltagande i idrott och hälsa och aktivitet på fritiden i ung ålder för aktivitetsvanor, prestationsförmåga och hälsa senare i livet. – De kvinnor och män som deltog i idrottslektionerna är idag oftare fysiskt aktiva, har högre kondition, är mindre överviktiga, har bättre hälsa och lägre blodtryck, säger Elin Ekblom Bak.
I samband med GIH:s akademiska högtid den 4 maj promoverades Francesca Racioppi, forskare vid WHO, och Lars Kardell, professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet, till att bli hedersdoktorer. Francesca Racioppis forskning handlar om fysisk arbetspendlings påverkan på stadsplanering och Lars Kardells om friluftsskogars skötsel och inverkan på människan.
