För första gången har fyra nordiska lärosäten utvecklat en gemensam master i friluftsliv. Studierna är på heltid och pågår under två år. Programmet ger kunskap om hälsoperspektiv relaterade till friluftsliv, gröna tätortsnära miljöer och en stärkt förmåga att förstå och uppleva naturen. Programmet är på engelska och startar hösten 2020.
I en ny stor studie visar GIH-forskare att aktiv arbetspendling, som att cykla eller gå till arbetet, var mer vanligt år 2015 jämfört med år 1998. Över 318 000 män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen har deltagit i studien. – Att resultaten visar en ökning av andelen som aktivt arbetspendlar är viktigt i dagens samhälle där många rör på sig för lite, säger Jane Salier Eriksson vid GIH.
I samband med GIH:s akademiska högtid den 4 maj promoverades Francesca Racioppi, forskare vid WHO, och Lars Kardell, professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet, till att bli hedersdoktorer. Francesca Racioppis forskning handlar om fysisk arbetspendlings påverkan på stadsplanering och Lars Kardells om friluftsskogars skötsel och inverkan på människan.
Jonas Mikaels, doktorand vid GIH, har i sin avhandling undersökt friluftsliv som kunskapsområde inom ämnet idrott och hälsa. Resultaten visar att genom en platsresponsiv pedagogik, som tar utgångspunkt i platsers kulturella, ekologiska och historiska förutsättningar, skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.
Två viktiga hälsoproblem är bilismens bidrag till städernas höga föroreningshalter och människors brist på fysisk aktivitet. Ett forskningsprojekt visar att om cirka 110 000 stockholmare, som idag åker bil till arbetet och har maximalt 30 minuters cykelväg dit, tar cykeln i stället för bilen, så medför det påtagliga förbättringar av utomhusluften och därigenom bättre hälsa för hela befolkningen.
