Gymnastik- och idrottshögskolan har fått drygt 5 miljoner kronor från Svenska ESF-rådet. Bidraget ska gå till att undersöka om förbättrad psykisk hälsa, kognition och skolprestation hos skolungdomar minskar skolavhopp.
Gymnastik- och idrottshögskolan får 4,7 miljoner kronor av Familjen Kamprads stiftelse till ett forskningsprojekt om fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos skolungdomar. Projektet ska bidra till att utvärdera om förlängda skoldagar med läxhjälp och fysiska aktiviteter förbättrar psykisk hälsa, kognition, skolprestation och minskar ojämlikhet i hälsa hos ungdomar.
Forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt samband mellan kondition och fysisk aktivitet, skärmtid och organiserad idrott. – Resultatet visar att de som hade fem timmars skärmtid eller mer om dagen på vardagar hade lägre kondition än de som hade mindre, säger Karin Kjellenberg, doktorand och studiens försteförfattare.
Med Gymnastik- och idrottshögskolan som ansvarigt lärosäte så kommer ett fyraårigt forskningsprojekt att bedrivas om ämneskunskaper i rörelse. GIH tar därmed ytterligare ett viktigt steg i arbetet med att utveckla skolämnet idrott och hälsa och bidra med kunskap om de utmaningar som finns inom idrott, fysisk aktivitet och hälsa i dagsläget.
Elever som går i skolor som har riktlinjer för hälsa, mobilförbud under raster och mer tid för ämnet idrott och hälsa rör på sig mer och sitter mindre. Detta har jämförts med skolor som saknar riktlinjer. – den första större svenska studien som visar att mobilförbud har ett samband med både mer fysisk aktivitet och mindre stillasittande hos ungdomar, säger docent Gisela Nyberg.
En forskningsstudie inom forskningsgruppen Hjärnhälsa och fysisk aktivitet vid GIH ska undersöka hur elever i årskurs 8 påverkas av förlängda skoldagar med schemalagd fysisk aktivitet, ljudböcker och stöttande läxläsning. Studien ska pågå i två år och 2 500 elever från 50 skolor kommer erbjudas att delta. En pilotstudie med sex skolor har påbörjats i augusti och pågår under läsåret 2021–2022.
Tillsammans med Uppsala universitet och Södertörns högskola har Gymnastik- och idrottshögskolan beviljats forskningsbidrag från Vetenskapsrådet om 40 miljoner kronor. Med Uppsala universitet som ansvarigt lärosäte, kommer en forskarskola att startas med inriktning Skola, sport och skärm: värdeladdade lärandepraktiker.
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, beviljas forskningsbidrag från Vetenskapsrådet om drygt 38 miljoner kronor. Tillsammans med universiteten i Göteborg, Malmö och Örebro, kommer GIH som är ansvarigt lärosäte, starta en utbildningsvetenskaplig forskarskola med inriktning hållbar daglig rörelse i skolor och förskolor.
Nu kan de studenter som går tränarprogrammet på GIH vidareutbilda sig och kombinera ett arbete som tränare med att bli lärare i ämnet idrott och hälsa och i ämnet specialidrott. – Vi vill ge studenterna en bättre arbetsmarknad med en utbildning där studenten kan komplettera två olika yrkesval. Här kan de kombinera att arbeta som tränare och lärare, säger Per Nilsson, rektor vid GIH.
För första gången har fyra nordiska lärosäten utvecklat en gemensam master i friluftsliv. Studierna är på heltid och pågår under två år. Programmet ger kunskap om hälsoperspektiv relaterade till friluftsliv, gröna tätortsnära miljöer och en stärkt förmåga att förstå och uppleva naturen. Programmet är på engelska och startar hösten 2020.
UKÄ har utvärderat totalt 03 utbildningar vid 27 olika lärosäten. Mindre än hälften av dessa fick betyget ”Hög kvalitet” och GIH är ett av dessa lärosäten. – GIH har arbetat systematiskt med att säkra utbildningens kvalitet, följt upp och åtgärdat eventuella brister som upptäckts. Många har varit involverade och det känns väldigt efterlängtat med detta positiva besked, säger Per Nilsson.
GIH startar en ny stor forskningsstudie om skolungdomars hälsa. Budgeten är cirka 35 miljoner kronor. – Jag är väldigt glad över att tillsammans med involverade företag, stiftelser och skolor få bidra med kunskap om skolelevers hjärnhälsa och förbättrade förutsättningar för fysisk aktivitet under skoldagen, säger Håkan Larsson, professor vid GIH och forskningsledare för det nya projektet.
Sabina Vesterlunds licentiatuppsats beskriver hur svenska grundskoleelever ska utveckla sin förmåga att genomföra och värdera street dance ur ett rörelse- och hälsoperspektiv. De tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har varit centrala i studien.
Avhandlingen har undersökt vad lärare värderar då de sätter betyg och olika elevers möjligheter att lyckas i ämnet: – Den handlar om svårigheter i betygsättningen i relation till målsättningar i läroplanen och de kunskapskrav som infördes 2011. Lärare ska göra likvärdiga och transparanta bedömningar av eleverna samtidigt som de kvalitativa kunskapskraven kan vara svåra att beskriva med ord.
Skolverket har beslutat att omklassificera ämnet specialidrott från ett yrkesämne. Det innebär att de studenter som studerar specialidrott får en lärarlegitimation i ämnet och kan börja undervisa i specialidrott på nationella idrottsutbildningar och riksidrottsgymnasier.
Syftet med besöket den 6 oktober var att ge Prinsen en inblick i GIH:s pågående forskning kring barns hälsa och att ta del av den undervisning som bedrivs. – Det är en stor ära att prins Daniel besöker GIH så att vi kan informera om vår framstående forskning inom barns fysiska aktivitet och hälsa ur såväl pedagogiska som fysiologiska aspekter, säger rektor Karin Larsén.
Budgetpropositionens utfall visade sig positiv för GIH som fick totalt 75 utbildningsplatser under en fyraårsperiod inom lärarutbildningen. Anledningen till den positiva utdelningen är den satsning som regeringen gjort för att möta bristen på lärare inom skolan. – Det är efterlängtat att regeringen inser GIH:s viktiga uppgift för både samhället och individen, säger Karin Larsén, rektor vid GIH.
I samband med GIH:s Akademiska högtid den 14 maj utses David Costill, professor emeritus vid Ball State University i USA. Hans böcker inom fysiologi är internationellt kända och textboken "Physiology of Sport and Exercise" har översatts till fjorton språk. Han har dessutom tidigare varit gästforskare vid GIH, undervisat studenter och haft nära samarbeten med forskarna.
Anna Tidéns avhandling behandlar den problematik som framkommer när barns och ungdomars rörelseförmåga bedöms och visar att motorik- och rörelsetesterna gynnar de som redan är aktiva i idrotter. Studien visar att de senaste kursplanerna i idrott och hälsa har en mer holistisk framskrivning av rörelseförmåga, vilken kan vara svår att bedöma och betygsätta för lärare i ett målstyrt betygsystem.
Gustav Olssons avhandling innefattade en enkät för att mäta olika nivåer av fysisk aktivitet utvärderades och dessutom utvärderades om självskattad livskvalitet förändrades hos överviktiga män och kvinnor i åldern 67-68 år om de fick Fysisk aktivitet på recept. Resultatet visade att de mentala aspekterna av livskvalitet förbättrades jämfört med den grupp som endast fick muntlig information.