Glas för säkerhet och skydd: Glasmästarnas kunskap förutsättning för rätt val

– Glas förknippas ofta med skörhet och farliga skärvor om de skulle gå sönder. Det är visserligen sant, men bara om man använder fel glas på fel plats. För att undvika detta och istället få säkra glasmiljöer är glasmästarna bäst lämpade att rådgöra med, säger Joakim Länder, projektledare på Glasbranschföreningen.

Glas placeras nästan alltid i miljöer där barn och vuxna kan komma i kontakt med dem. De kan sitta monterade i tak där de ska hålla tätt och förhindra oönskat nedfall. Glaset ska också vid till exempel montage i ett räcke förhindra att människor eller föremål faller genom räcket.

– Därför har vi regelverk för hur glas och andra material ska användas i olika situationer, vilket för en glasmästare är dagliga frågeställningar. Vid minsta risk för personskada, vid glasbräckage eller vid kontakt med glasytan, ska glaset vara härdat eller laminerat, betonar Joakim.

Han förklarar att i laminerat säkerhetsglas häftar glassplittret fast vid plastfolien och minimerar risken för skärskador. Laminerat glas får sina skyddande egenskaper genom en lamineringsprocess där två eller flera glasskivor varvas med plastiska folier. Lamineringen påverkar inte glasets optiska egenskaper.

Det invändiga glaset i ett isolerat glastak är alltid laminerat för att skydda personer under taket från nedfallande föremål. Termiskt härdat säkerhetsglas får sin styrka genom att det först värms upp till cirka 650°C, så att det blir mjukt och spänningsfritt. Därefter kyls det ned så snabbt att det uppstår tryckspänningar i glasets ytskikt och dragspänningar i mitten. Detta gör att termiskt härdat glas tål belastningar väsentligt bättre än vanligt glas.

– Sedan har vi värmeförstärkt glas, som är ett halvhärdat glas, där man kombinerar de olika egenskaperna hos icke härdat och härdat glas. Detta används endast som laminerat glas, vanligtvis i skärmtak där man vill att glaset ska bibehålla sin styvhet även efter eventuellt bräcka. Samtliga personsäkerhetsklassade glas är testade och klassificerade enligt Europanormer och noggrant reglerade hur och var de får användas.

Joakim påpekar att skyddsglas inte ska förväxlas med säkerhetsglas, eftersom skyddsglas uteslutande är till för att skydda person och egendom från yttre påverkan.

– Ett skyddsglas är alltid laminerat i två eller flera skikt. Folien är en så kallad PVBfolie i flera lager, eller gjutlaminat i tjockare lager. Man delar vanligen in skyddsglas i tre klassgrupper: Klass P1A-P5A mot vandalism, klass P6B-P8B mot inbrott och klass BR1-BR7 mot beskjutning. Klasserna uppnår glasen efter rigorösa tester som är reglerade enligt specifika Europanormer. Klasserna gäller i Sverige och internationellt.

I Sverige har Stöldskyddsföreningen gjort en sammanställning i en text som heter SSF200:5 (Regler för mekaniskt intrångsskydd), där man förklarar hur försäkringsbolag föredrar att dörrar, portar och övriga öppningar i fasader utförs och vilken klassning till exempel glasen bör uppnå. SSF200:5 i kombination med olika Europanormer ger en god bild över vilken skyddsnivå slutresultatet bör ha.

– Sedan har vi andra dokument som styr när man pratar kraftigare skydd, som skydd mot beskjutning eller kanske bombdåd som idag är mer aktuellt. Skyddsglas i klass P4A och uppåt är enormt kraftiga glas. Om man funderar på att uppgradera skyddet i sin egen fastighet rekommenderar jag alltid noggranna genomgångar med både glasmästare och försäkringsbolag, understryker Joakim Länder. 

Kontakt

Joakim Länder, Glasbranschföreningen, 08-453 90 69, joakim.lander@gbf.se