Ur ett digitalt perspektiv är 2018 onekligen ett spännande skolutvecklingsår. Med nya skrivningar kring digital kompetens i läroplan och kursplaner och ny nationella digitaliseringsstrategi finns mycket att ta tag i för såväl skolhuvudman, som skolledare och lärare. Hur kan digitala läromedel bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet?
Årets vinnare av läromedelspriset Lärkan 2018 i kategorin Gymnasium är Fredrik Harstad. Han är författare till många omtyckta läromedel från Gleerups inom sfi, svenska och svenska som andraspråk. Priset delas ut på Skolforum den 29 oktober.
Digital kompetens blir allt viktigare i skolan. Från i höst gäller reviderade läroplaner och kursplaner som innebär att alla elever ska bli digitalt kompetenta. Lärarpriset Guldäpplet lyfter fram lärare som utvecklar skolan och pedagogiken med digitala verktyg och arbetssätt. Idag publiceras alla nominerade.
Höstterminen är igång och nu har också förändringar i läroplaner och kursplaner börjat gälla. Digitalisering och digital kompetens lyfts fram och tydliggörs för att skolan ska förbereda elever för fortsatta studier och arbetsliv i ett digitaliserat samhälle. För lärare som redan jobbar med digitala läromedel eller just ska börja har vi samlat sju tips för att lyckas med ett digitalt arbetssätt.
Nu kommer boken “Det digitala lärandets möjligheter – att leda den digitala skolan”. Boken har tillkommit som ett resultat av det treåriga projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” där 13 högstadieklasser på fem skolor runt om i Sverige fått tillgång till kompetensutveckling, teknik och digitala läromedel för att genomföra en digitaliseringsprocess.
Under våren har elever i 5 000 klassrum runt om i landet jobbat med nya adaptiva läromedlet Matematikportalen. Forskare som följer Matematikportalen pekar på tydliga vinster såsom att lärarna får mer tid för att planera sin undervisning och kan följa elevernas lärande på ett enkelt sätt. Läraren Lena Rosdahl uppskattar att kunna individanpassa uppgifterna.
Vad händer egentligen i klassrummet när en skola digitaliseras? Hur påverkas undervisningen och lärarens roll? Inför att det treåriga projektet nu avslutas berättar deltagarna i ”Det digitala lärandets möjligheter” om sina erfarenheter, samt hur det digitala lärandet blir en framgång. Här är de medverkande skolornas och forskarnas fem tips.
Programmering lyfts fram som allt viktigare för kunskapsinhämtningen, och ingår i läroplan och kursplaner från höstterminen 2018. Syftet är att eleverna ska få en förståelse för digitaliseringen. Men åtta av tio lärare känner sig osäkra på att undervisa i programmering. IKT-pedagogen och författaren Mikael Tylmad ger tips för att komma igång med programmering i skolan.
Regeringen har beslutat om en nationell strategi för skolans digitalisering 2022. Ett område strategin nämner är åtgärder för att förenkla inloggningar. Idag meddelar ILT Inläsningstjänst, Gleerups och NE Nationalencyklopedin att de tillsammans lanserar Skolsynk för Google. Inloggning och kontoskapande automatiseras så att lärare och elever helt sömlöst får tillgång till sina digitala läromedel.
På Rönnenskolan i Malmö ger digitala läromedel undervisningen en ny dimension. Självrättande frågor, undervisningsfilmer och interaktiva simuleringar fördjupar lärandet och funktioner som anpassar innehållet efter elevers olika behov möjliggör en inkluderande undervisning. Helt avgörande för att lyckas är att avsätta tid, skriver läraren Martina Soomro i dagens blogginlägg.
I oktober blev den nya IT-strategin för skolan fastslagen, något som kommer att betyda en stor strukturomvandling av den svenska skolan. Medverkande i det treåriga projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” har nu sammanställt fem tips till skolhuvudmän när den nationella IT-strategin för skolan ska konkretiseras.
Nationella prov och betygsättning är högaktuellt. Frågor som Hur gör man en rättvis bedömning? och Hur tolkar man provresultat och omdömen? återkommer ständigt i diskussionen. Nu kommer nya boken Prov eller bedömning av Anders Jönsson som sätter fokus på dessa frågor.