Sveriges kommuner måste bli bättre på att attrahera invandrare

Ny studie från FORES:

Sveriges kommuner måste bli bättre på att attrahera invandrare

Sveriges kommuner måste mer aktivt arbeta med hur de kan locka invandrare till sig. Annars urholkas befolkningsunderlaget för mycket för att välfärd och offentlig service kan upprätthållas. Det är en av slutsatserna i en ny studie som tankesmedjan FORES lanserar idag.

Ladda ned studien Svenska kommuners behov av invandring här

Studien, Svenska kommuners behov av invandring, har tagits fram i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Syftet har varit att undersöka ökad invandring som en av de få tillgängliga vägar som står till buds för att vända avfolkningstrenden och täcka arbetskraftsbehoven i många av landets kommuner.

- I den debatt som idag florerar i kölvattnet av krisen och främlingsfientliga partiers framfart, sprids myten att ökad invandring leder till högre arbetslöshet och mer av sociala utgifter. Vår studie visar att så är inte verkligheten. Kommuner och regioner som har hög grad av invandring och lyckas med integrationen, har högre tillväxt än de som inte attraherar invandrare, säger Martin Ådahl, chef för FORES.

Det är framför allt den demografiska utvecklingen i Sverige som ställer till problem för många kommuner. Ju mindre de är och ju mer perifert de ligger, desto större är utmaningarna för att upprätthålla befolkningstalen.

- Högre födelsetal kan rätta till problemen på lång sikt. Men invandring är allt viktigare för att täcka de arbetskraftsbehov som finns idag och minst tio år framåt. Sett till de trender som råder och den statistik som finns tillgänglig idag kommer orter som Kramfors, Säffle och Uppvidinge snart att behöva hundratals nya invandrare för att få täcka sina grundläggande behov av arbetskraft, säger statsvetaren Petter Hojem som genomfört studien.

I studien uppmanas Sveriges kommuner att arbeta mer aktivt för hur de kan locka invandrare till sig. Det gäller såväl infrastruktur, boendealternativ som pluralistiska utbildningsalternativ. De landsbygdskommuner, som kanske har störst utmaningar med demografin, bedöms ha de bästa förutsättningarna för detta.

- I de mindre kommunerna finns ofta starka nätverk med lokala företagare, ideella organisationer och invandrare med samma bakgrund som hjälper nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Här finns också en stark tradition av folkrörelser och folkbildning, som kan ta på sig uppgiften att nyansera negativa och intoleranta bilder av invandringen, säger Martin Ådahl.

Samtidigt krävs också, enligt studien, åtgärder på nationell nivå för att stimulera rörligheten för invandrare och få in fler i jobb tidigare. Det kan bland annat röra sig om att se över LAS, lagen om anställningsskydd, att sänka arbetsgivaravgiften i invandrartäta områden och att göra SFI-undervisningen mer anpassad efter lokala behov.

----

För ytterligare information om studiens slutsatser, kontakta FORES Martin Ådahl på 08-452 26 61. För frågor om studiens innehåll och tabeller, kontakta Petter Hojem på 08-452 26 67.

Ladda ned studien Svenska kommuners behov av invandring här