DER ANDERE BLICK - En utställning om kulturell mångfald i den tyska samtidslitteraturen

Möt 24 tyska författare i utställningen bl. a. Zsuzsa Bánk, Zoran Drvenkar, Wladimir Kaminer, Terézia Mora, Rafik Schami, SAID, Herta Müller, Saša Stanišić, Yoko Tawada och Ilija Trojanow.

"Invandrarlitteratur" - Multikultistämpel eller mer än så?

Även om "multi-kulturism" starkt kritiserats på sistone så är pluralistiska, multikulturella samhällen en verklighet som inte går att förringa i ett förenat Europa. Författare som kommer från dylika verkligheter och vars privata biografi präglats av mer än bara ett värdesystem, en livsform eller ett språk, kallas ofta "invandrarförfattare" - en stämpel som många sålunda betecknade författare inte har något som helst att vinna på. Och detta trots att interkulturell litteratur de senaste åren lyckats ta sig in både på de tyska bästsäljarlistorna, på kultursidorna och på urvalslistan till det tyska bokpriset. Många författare vill dock tematisera långt mer än uteslutande identitetsfrågor.

Det som under 70- och 80-talet ännu stoppades in i facket "gästarbetarlitteratur" är sedan länge hemmastadd på den tyska litteraturscenen och utgör en viktig del av den tyska nationallitteraturen. Författare med bosnisk (Saša Stanišic), turkisk (Feridun Zaimoğlu, Emine Sevgi Özdamar), ungersk (Terézia Mora), bulgarisk (Ilija Trojanov), iransk (SAID), syrisk (Rafik Schami), japansk (Yoko Tawada) eller rysk härkomst (Vladimir Kaminer) har internationaliserat den tyska samtidslitteraturen och berikat den såväl tematiskt som berättarmässigt.

I dag kategoriseras denna litteratur i regel som "invandrarlitteratur" eller "litteratur av invandrare", vilket huvudsakligen beror på författarnas biografi. Likväl finner många författare denna stämpel problematisk. Feridun Zaimoglu kallade exempelvis i en tidningsintervju "invandrarlitteratur" ett "äkta äckelbegrepp!". Och Sudabeh Mohafez beklagade sig nyligen under ett symposium med iranskfödda författare i Amsterdam att man med denna stämpel skapar felaktiga förväntningar hos läsarna. En besviken recensent skrev i Süddeutsche Zeitung om Mohafez första roman Gespräch in Meeresnähe: "Så sagolikt orientaliskt och bildrikt hoppas man att en iransk-tysk författarinnas språk skulle kunna vara  - men det är det inte."

Givetvis kommer teman som förnimmelse av det främmande, identitetsfinnande, kulturkonflikter såväl som problemen med att skriva i främmande land till uttryck i många av dessa så kallade invandrarförfattares verk. Likväl bör tematiska konstateranden absolut undvikas, eftersom det i alltför hög grad skulle begränsa texternas potential och dess skrivares litterära begåvning. "Invandrarförfattare" vill och kan vara mer: tyska romanförfattare (Feridun Zaimoglu), postnationella skriftställare (José F.A. Oliver) eller samtida författare som beskriver denna hybrida blandkultur i vilken de har sin upprinnelse (Sudabeh Mohafez, Yadé Kara).

Utställningen visas 1/7 - 12/9 2008 (sommarstängt 14/7-8/8)
Vernissage: Tisdag den 1 juli kl 17
Plats: Goethe-Institut, Bryggargatan 12A
Öppettider: må-to kl 9-17, fr kl 9-14.30
Språk: svenska
Fri entré!
Info: www.goethe.de/blick, www.goethe.de/stockholm
Kontakt: Mareike Röper, tel. 8 4591206, mareike.roeper@stockholm.goethe.org