Pressmeddelande -

Utmärkelse till Herta Müller: främjad av Goethe, hedrad av Nobel

Tio år efter det att Günter Grass tilldelats Nobelpriset i litteratur går utmärkelsen än en gång till Tyskland. Svenska Akademiens val att tilldela Herta Müller priset välkomnas av många - även av Klaus-Dieter Lehmann: "Hon var min hemliga favorit", medger Goethe-Institutets president, som sedan länge står Müller nära.

Stockholm, torsdag klockan 13. Peter Englund, Svenska Akademiens nye ständige sekreterare, möter mikrofonerna och tillkännager årets Nobelpristagare i litteratur: Herta Müller. Reaktionerna är nästintill enhälliga: förbundspresident Horst Köhler, förbundskansler Angela Merkel, förbundsdagspresident Norbert Lammert, Berlins regerande borgmästare Klaus Wowereit är alla eniga i sina lovord över författaren, och över Akademiens ledamöter som hedrat henne. Blott den berömde litteraturkritikern Marcel Reich-Ranicki är tyst.

Inte heller Lehmann försöker dölja sin glädje: "Detta understryker på ett mäktigt sätt den världsklass som tysk samtidslitteratur kan göra anspråk på", säger Goethe-Institutets president. "Herta Müller var min hemliga favorit. Det är rörande att se hur hon i lugn berättarstil karakteriserar barbariet för just vad det är." Genom Herta Müller "hedras en singulär röst i den tyska litteraturen som likt ingen annan kritiskt befattar sig med konsekvenserna för individen av ett statligt sanktionerat skräckvälde och i synnerhet med livssituationen för den tyska minoriteten i Rumänien." Müller kommer från det tyskspråkiga Rumänien.

För Lehmann finns det emellertid ännu en anledning till att särskilt glädjas över ledamöternas val, eftersom Herta Müller ända sedan början av åttiotalet, då hennes första bok Niederungen kom ut, är starkt förknippad med Goethe-Institutet. Hon har medverkat i åtskilliga evenemang som det tyska kulturinstitutet ordnat, säger Lehmann. Hennes prosa har översatts till dussintals språk med hjälp av Goethe-Institutet.

Översatt till mer än 20 språk

På inbjudan av Goethe-Institutet deltog Müller i författarträffar, symposier, konferenser, bokpresentationer, uppläsningar och bokmässor - från Amsterdam och Sydney till Guadlajara och Sofia. Evenemangens olika ämnen sträckte sig från Stasis och Securitates tunga arv - vad göra med akterna från den kommunistiska hemliga polisen?" (Bukarest 2001) och Alte Heimat - Neue Heimat. Emigration und Literatur (Budapest 2006) via oräkneliga uppläsningar ur sina egna verk och översättningspresentationer till litteraturfestivaler - som till exempel i Mantua 2009. Tillsammans med andra utomordentliga tyska författare har hon bjudits in till programmet Internationale Författerscene i Köpenhamn 2010.

Även Goethe-Institutets översättningsstöd har bidragit till spridningen av Herta Müllers böcker utomlands, och i synnerhet hennes prosa har visat sig vara mycket omtyckt. Sålunda har många översättningar blivit verklighet, exempelvis till danska, svenska, engelska, franska, spanska, nederländska, kroatiska, finska, polska, ungerska - och rumänska.

Müllers verk fängslar framför allt genom den beundransvärda beskrivningen av vardagen i ett totalitärt system. Och författaren vet vad hon skriver om: hon föddes 1953 i Nitzkydorf, efter åtskilliga förhör och censureringen av Niederungen emigrerade hon så 1987 från ett Rumänien som fortfarande led under Ceausescu-regimen, och flyttade till Tyskland.

Hennes romaner, essäer och noveller berättar om främlingskapet och hemlandet, om politisk förföljelse och uppror mot totalitära regimer. Müllers tid i Rumänien präglades av restriktioner och övervakning genom statsapparaten Securitate, som även förföljde henne efter det att hon utvandrat till Tyskland. Sedan början av nittiotalet och i och med att hennes verk översatts till mer än 20 språk hör Herta Müller med böcker som Redan då var räven jägare, Hjärtdjur och Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv till de viktigaste författarna på den internationella litteraturscenen. Nobelpriset utgör kulmen av en mängd utmärkelser som Müller hittills tilldelats för sina texter. Hon är den tolfte kvinnan som erhåller det åtråvärda priset, vilket dessutom innebär att Herta Müller får 10 miljoner kronor.

Ämnen

  • Konst, kultur, underhållning

Kategorier

  • tysk litteratur