Bilförares beteende skapar dominoeffekt på vägen

En undersökning från Goodyear och London School of Economics and Political Science visar att om en bilförare beter sig aggressivt i trafiken så påverkas andra till att agera på liknande sätt.

December 2105 – Hur bilförare väljer att bete sig på ute på vägen kan utlösa en dominoeffekt (kallad ”the ripple effect” i rapporten), det visar resultat från en studie genomförd av Goodyear och London School of Economics and Political Science (LSE).

I studien som omfattar nästan 9000 förare från 15 europeiska länder, däribland Sverige, så är 87 procent av bilförarna överens om att ifall en annan person kör hänsynsfullt i trafiken så kan det få dem att i sin tur vara hänsynsfulla gentemot andra bilförare under resan. Hela 55 procent var beredda att erkänna att när de blev irriterade eller provocerade på vägen av en förare, kunde de vara mer benägna att ta ut det på en annan bilförare senare. En enkel handling av vänlighet eller aggression kan med andra ord initiera en kedja av händelser som skapar en trafikmiljö som antingen är säkrare eller farligare för alla på vägen.

– Förutom faktorer såsom väderförhållanden eller trötthet, så är bilförarna omkring oss något som påverkar starkt hur vi beter oss i trafiken. Vid de allra flesta situationerna på vägen så tillämpar förare ofta logiken om ömsesidighet. Men eftersom många interaktioner på vägen är flyktiga, så är ömsesidigheten ofta indirekt: vårt svar ges till en annan förare senare på vår resa vilket skapar en dominoeffekt på vägen, säger Dr. Chris Tennant på London School of Economics som ledde forskningsprojektet.

Andra förares beteende kan få vem som helst att köra farligare

Medan annan forskning inom trafiksäkerhet med rätta har uppmärksammat utmaningen i att identifiera specifika problembilförare som är benägna att bete sig farligt, visar denna forskning att det är nödvändigt att förstå hur andra förares beteende kan få vem som helst att ta fler risker i trafiken, även om de kanske inte anses vara problembilförare.

Efter en genomgång av videoscener på interaktioner på vägen, bekräftade majorteten av de tillfrågade bilförarna att tack-gester är viktiga. Färre än 10 procent svarade att de inte värdesätter detta. I intervjuer erkände också bilförarna att när en annan förare låter bli att säga tack så blir de själva mer benägna att köra mer offensivt vid nästa interaktion i trafiken. Studien fann en rad beteenden som gör förare upprörda, exempelvis att medtrafikanterna struntar i att använda blinkers när de byter fil på motorvägen till att de kör taktiskt för att undslippa köer i rusningstrafik. Men i intervjun erkänner ändå bilförarna att de utför samma beteenden själva, oftast oavsiktligt, vilket potentiellt påbörjar dominoeffekten av negativa interaktioner.

­– Vägen ses sällan som en social miljö där gott uppförande bör användas. I själva verket visar vår trafiksäkerhetsforskning att många bilförare kan se andra bilar på vägen som anonyma maskiner, och inte som fordon innehållande en annan människa. Vi uppmanar därför alla att försöka ha i åtanke vilken stark effekt bilförarnas eget beteende har på andras handlade. Vår studie visar att ett aggressivt och stridslystet körbeteende hos en bilförare kan initiera en kedja av reaktioner mellan andra förare och så småningom leda till en farlig situation. Dåligt uppförande kan till och med leda till att en olycka sker. Det är upp till oss alla att stoppa denna dominoeffekt på vägen, säger Olivier Rousseau, Goodyear Vice President Konsument Däck, EMEA.

Många sätt att vara hänsynslös

– Det finns många sätt att vara hänsynslös: att bossa, tävla, skrika, gestikulera och skrämmas. Alla dessa har förmågan att eskalera och intensifiera en hänsynslös och potentiellt mindre säker körningskultur. Men det finns bara ett fåtal sätt att vara artig. De få sätten är mycket kraftfulla, såsom att låta andra att köra före i tät trafik, skapa ögonkontakt och säga tack när andra låter dig köra före samt ursäkta när du hindrar andra. Alla dessa gester bidrar till en hänsynsfull körningskultur som vi alla gynnas av, säger Dr. Chris Tennant.

Om studien

Stuiden är framtagen för att analysera förarnas interaktion och deras attityder gentemot andra förare samt deras inverkan på riskfylld körning. Studien bestod av en kvalitativ undersökning med hjälp av fokusgrupper och förarintervjuer i Storbritannien och Italien, så väl som en kvantitativ online-undersökning av nästan 9000 förare i 15 länder (Belgien, Tjeckien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Ryssland, Sverige, Turkiet, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Österrike).

Den fullständiga rapporten finns tillgänglig vid förfrågan.

Om LSE

London School of Economics and Political Science (LSE) är ett av de främsta samhällsvetenskapliga universiteten i världen. LSE är ett specialistuniversitet med ett internationellt intag och en global räckvidd. Forskningen och undervisningen spänner över hela skalan av samhällsvetenskapliga ämnen, från ekonomi, politik och juridik till sociologi, antropologi, redovisning och finansiering. Skolan grundades 1895 och har ett enastående rykte för akademisk excellens. 16 Nobelpristagare har varit LSE-personal eller alumner. Skolan har en kosmopolitisk elevkår, med cirka 9 500 heltidssstudenter från 140 länder. LSE har en personalstyrka på över 3 000 anställda, där cirka 46 procent kommer från länder utanför Storbritannien.