Så beter sig europeiska bilförare ute på vägarna

Forskning från Goodyear och London School of Economics and Political Science avslöjar sju olika körpersonligheter.

17 augusti 2015 – Oavsett om det gäller att pendla till arbetet eller bilkörning på semestern så kan tiden man spenderar i bilen kännas frustrerande och stressande emellanåt, det visar resultat från en studie genomförd av socialpsykologer på London School of Economics and Political Science (LSE).

Den pågående studien, som genomförs av LSE tillsammans med däcktillverkaren Goodyear, handlar om de socialpsykologiska aspekterna av körsäkerhet. I studien har man identifierat olika reaktioner som uppstår hos människor när de interagerar med andra bilförare på vägarna. Reaktionerna är baserade på hur förarna hanterar sina egna känslor och sin osäkerhet gällande andra förares beteende.

Via genomförda fokusgrupper och djupintervjuer med europeiska förare, fann forskarna sju olika personligheter. Dessa "körpersonligheter" dyker upp i olika situationer när föraren interagerar med andra på vägen.

1)Läraren: måste se till att förmedla till andra förare vad de gör fel och förväntar sig ett erkännande för hans/hennes ansträngningar att undervisa andra.

2)Jag-vet-bäst: tror att han/hon är omgiven av inkompetenta idioter och skriker ofta åt andra bilförare i trafiken.

3)Konkurrenten: måste komma fram före alla andra och blir irriterad när andra förare kommer i vägen för det. Han/hon kan exempelvis accelerera i fart när någon försöker att köra om, eller stänga en lucka för att hindra någon att köra in framför.

4)Straffaren: vill straffa andra förare för upplevt olämpligt uppträdande. Kan i slutändan leda till att föraren går ut från sin bil och konfronterar andra förare ansikte mot ansikte.

5)Filosofen: accepterar andras dåliga uppförande och försöker att förklara beteendet rationellt. Kontrollerar enkelt sina känslor i bilen.

6)Undvikaren: tar inte andra förares dåliga körbeteende personligt utan avfärdar dem enbart som en potentiell fara som bör undvikas.

7)Den flyktige:lyssnar på musik eller pratar i telefon för att isolera sig. Distraherar sig med utvalda aktiviteter i bilen för att slippa lägga energi på andra förare.

– En stor del av körtiden kan vi sitta lugnt i vår bekväma bubbla inne i fordonet, men när som helst kan vi behöva interagera med andra förare. Detta gör vägen till en utmanande social miljö. Samtidigt som vi oroar oss för andras körning, tyder forskningen också på att andra förares beteende beror på hur vi själva agerar. På så sätt skapar vi personligheter som vi inte gillar. Ur en psykologisk synvinkel representerar de här personligheterna olika typer av metoder som förare tar till för att ta itu med sina frustrationer och känslor. Men vi är inte alltid en renodlad personlighet. Beroende på situationen och samspelet med andra så kan de flesta av oss identifiera oss med flera av de olika profilerna, förklarar Dr. Chris Tennant, socialpsykolog, som leder forskningsprojektet på LSE.

­­­– De flesta av dessa beteenden kan leda till farliga situationer ute på vägarna. Genom att förstå våra olika typer av agerande och vilka situationer som provocerar oss kan vi ta ett första steg mot att lära oss att kontrollera vårt beteende. På så vis kan vi skapa en säkrare förarmiljö för oss själva och andra, säger Olivier Rousseau, vice president consumer tires på Goodyear i Europa, Mellanöstern och Afrika.

Identifieringen av personlighetstyperna är den första delen av det gemensamma forskningsprojektet, som genom fokusgrupper och djupintervjuer ger en kvalitativ inblick i olika körbeteende. Med forskningen försöker LSE och Goodyear identifiera hur förare påverkar varandras beteende på vägen.

Den andra delen av projektet är en pan-europeisk studie i 15 länder. De slutliga resultaten och analysen av denna studie väntas i oktober.