Potatisparad på Botaniska - över 100 sorter visas

I år är det potatisens år. Det är FN som på detta vis vill uppmärksamma denna grödas världsomspännande betydelse som ett medel att förbättra levnadsvillkoren. I dessa tider av befolkningsökning och allt större tryck på land- och vattentillgångar kan potatisen betraktas som en gömd skatt, som på ett skonsamt sätt kan möta en del av världens försörjningsbehov. Botaniska trädgården i Göteborg följer upp med en exposé över potatisens historia, där också fler än 100 olika sorter visas.

Det hela äger rum lördagen och söndagen den 27 och 28 september i Roten, Botaniskas miljölaboratorium – kanske mera känt som ”gamla kafét” – en bit upp i trädgården. Ungefär hälften av de sorter som visas odlas varje år i Botans köksträdgård, resten är huvudsakligen västsvenska lokalsorter som samlats in med hjälp av hängivna odlare i Västergötland. En särskilt stor insats har här Hanna Biljer från Broddetorp gjort.

Potatis hade stor betydelse i Sverige under missväxtåren på 1700- och 1800-talen. Den lanserades av Jonas Alströmer från Nolhaga utanför Alingsås 1724, men redan dessförinnan hade växten odlats i Sverige; man tror att den ursprungligen infördes av hemvändande soldater från 30-åriga kriget – kanske det mest värdefulla krigsbyte som någonsin hemförts till landet. Sitt stora genomslag fick den sedan som råvara vid brännvinsproduktionen.

Bland det dryga hundratal sorter som visas på utställningen kan nämnas ”Nolor”, en mycket gammal sort som är uppkallad efter Alströmers gård i Nolhaga, ”Congo”, som är en alltigenom blå potatis, och Himalaya, en nyintroduktion som förefaller att vara helt resistent mot de fruktade potatissjukdomarna bladmögel och brunröta. Utställningen är öppen båda dagarna mellan kl. 10 och 16 och det blir visningar kl. 11, 13 och 15.

Presskontakt: Ingemar Johansson, tel.: 031-741 11 07 eller 0730-23 75 95