Förändrade proteiner kan ge ledtrådar till varför Alzheimers sjukdom uppkommer

Orsaken till Alzheimers sjukdom är fortfarande till stor del okänd. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att det eventuellt kan vara så att sjukdomen uppkommer av att specifika proteiner i vätskan runt hjärnan och ryggmärgen inte klarar av att binda peptiden beta-amyloid som då istället kan bilda de plack i hjärnan som är karaktäristiska för Alzheimers sjukdom. Varför människor drabbas av demenssjukdomar som bryter ner nervcellerna i hjärnan är i de flesta fall okända. För att studera orsakerna till sjukdomarna kan ryggvätskan, som flödar runt hjärnan och ryggmärgen, undersökas. Ryggvätskan kan spegla de processer som sker i hjärnan. Biokemist Sara Hansson har i sin avhandling undersökt om det finns några proteiner som är förändrade i ryggvätskan hos dementa jämfört med jämngamla friska personer. – Förhoppningen är att sådana proteinförändringar kan användas för att belysa sjukdomsmekanismerna, för att tidigt kunna diagnostisera sjukdomarna samt att bättre kunna skilja Alzheimers sjukdom och frontallobsdemens åt, säger Sara Hansson. Beta-amyloid är ett litet protein, en peptid, som klumpar ihop sig vid Alzheimers sjukdom till så kallade plack. Placken finns i hjärnan där signalerna mellan nervcellerna inte fungerar och skulle kunna vara en orsak till sjukdomen. Sara Hansson visar i sin avhandling att flera proteiner i ryggvätskan förekommer i olika koncentrationer vid Alzheimers sjukdom jämfört med hur det är vid frontallobsdemens. Några av dessa förändrade proteiner, beta-trace, transtyretin, alfa-1-antitrypsin och cystatin C, har i andra studier visat sig kunna binda beta-amyloid till sig. I studien koncentrationsbestämdes därför dessa proteiner i ryggvätskan från patienter med Alzheimers sjukdom och frontallobdemens samt från friska kontrollpersoner. Nivåerna av alla proteinerna var sänkta i ryggvätskan hos dem med Alzheimers jämfört med kontrollpersonerna. Dessutom korrelerade nivåerna av transtyretin, cystatin C och ¿-trace starkt med nivåerna av beta-amyloid i ryggvätskan hos patienter med Alzheimers sjukdom. – Detta skulle kunna tyda på att det finns färre proteiner som kan binda upp beta-amyloid i ryggvätskan vid Alzheimers sjukdom jämfört med hur det är hos friska kontrollpersoner och personer med frontallobsdemens, säger Sara Hansson. Eftersom Alzheimers sjukdom bland annat karaktäriseras av att det i anslutning till de nedbrutna nervcellerna finns plack, som i huvudsak består av beta-amyloid, skulle en minskad förmåga att binda beta-amyloid kunna vara inblandad i sjukdomsmekanismen. – Dessa studier behöver bekräftas och fördjupas i uppföljande studier men kan förhoppningsvis i framtiden användas för att förstå orsaken till demenssjukdomarna och leda till bättre behandlingsmetoder för drabbade, säger Sara Hansson. FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen. Detta leder till försämrade psykiska funktioner med bland annat minnesstörningar, talrubbningar och förvirring. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället, mer än 50 miljarder kronor per år. Avhandlingen är skriven av: MSc Sara Hansson, telefon: 031–786 3571, 070–173 46 40, e-post: sara.hansson@neuro.gu.se Handledare: Professor Kaj Blennow, telefon: 031–343 1791, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi Avhandlingens titel: Proteomic strategies for analysis of cerebrospinal fluid in neurodegenerative disorders Avhandlingen är försvarad. Länk till avhandlingen: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/9904 AV: Ulrika Lundin 031-786 3869, 070-775 8851