Kan den moderna kvinnan kombinera karriär och amning?

Lena Dahl pekar i sin avhandling ”Amningspraktikens villkor” på att kvinnors biologiska möjlighet att amma görs till en social nödvändighet och att kvinnans sociala plikter mot barnet uppfattas som biologiskt givna. Detta faktum vänds mot kvinnorna när de kräver rimliga och rättvisa sociala villkor när de ska amma. Idag romantiseras amning istället för att uppfattas som en kompetens kvinnor tillägnar sig. Om samhället vill få kvinnor att amma mera och längre är det fruktbart att studera under vilka vardagsvillkor som lärandet om amning sker och hur förutsättningar för att utveckla en amningskompetens ter sig i ett modernt samhälle. Ur ett historiskt perspektiv pekar avhandlingen på att amning till stora delar reglerats och styrts av skolmedicinska och kyrkliga idéer. I dag är det vanligt att blivande mödrar och professionella uppfattar amning som något ”naturligt” som per automatik bara fungerar när barnet väl är fött. För studiens kvinnor innebär detta att de blir osäkra när de får amningsinformation. Kvinnorna vill amma, men när verkligheten bjuder på olika former av problem, krävs att de förhandlar om sin egen och barnets vardagssituation för att få amningen att fungera. Amning uppfattas av kvinnorna själva och deras omgivning som ett kvinnligt individuellt ansvar och en social plikt. Studien visar att villkoren för att nyblivna mammor tillsammans med sina barn ska utveckla en amningskompetens har att göra med en förståelse för lärandeprocessen. Kvinnor måste få tid, kunskap och praktisk hjälp när de ska börja praktisera amning. Moderna kvinnor som kanske aldrig sett ett nyfött barn tidigare, har också ett behov av att prata med andra kvinnor som kan delge sina erfarenheter. BB fyller därför en viktig funktion som en gemensam mötesplats. Idag har denna mötesplats och kunskapsarena minimerats till en 48 timmars vistelse. Det gör att flera kvinnor i studien menar att de inte hinner eller orka fråga om hjälp. De menar också att personalen inte ser deras behov av hjälp och stöd. En annan aspekt av villkoren för amning framkommer i parrelationen. Trots att kvinnorna anser att de lever i en jämställd parrelation, visar det sig när ett barn föds, att det uppstår konflikter som är färgade av genusordningen. Föreställningar om det traditionella könsmönstret blir i den nya situationen med ett barn åter aktuell och påverkar parets inbördes förhållande. Männen tar sig rätten att välja mellan att ta ansvar för barnet och sina egna intressen, när kvinnorna har behov av ”egen tid” mellan amningarna. Amningen uppfattas inte av männen som ett arbete som måste skötas dygnet runt. Det tas istället förgivet att kvinnors förmåga att föda upp barn också innebär att de tar ansvar för allt som rör hem och barn. Författare: Lena Dahl Titel: Amningspraktikens villkor. En intervjustudie av en grupp kvinnors föreställningar om förväntningar på och erfarenheter av amning Språk: Svenska med Summery in English Nyckelord: Amning, pedagogik, feminism, moderskap, naturlighet, policy Handledare: Professor Inga Wernersson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet. FD Eva Gannerud, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet Disputation: Fredagen den 10 december 2004, kl. 09.15 i St. Hörsalen, Pedagogen, Mölndal Opponent: Docent Helene Brembeck, Etnologiska institutionen, Göteborgs Universitet Kontakt: lena.dahl@ped.gu.se 013-126320, 0708-268102 Anki Gustafsson Tel: 031-773 22 95 anki.gustafsson@ped.gu.se Göteborgs Universitet Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap Forskarutbildningarna Box 300 405 30 GÖTEBORG Cecilia Grevby cecilia.grevby@adm.gu.se Tel: 031 - 773 53 46 Mobil: 0702 - 57 95 70 Fax: 031 - 773 43 55