Lungsjukas hjärtan pumpar sämre

Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Lungemfysem gör att lungorna blir större och tar upp mer plats i bröstkorgen. Det leder till att hjärtat får mindre utrymme och har svårt att fyllas med blod och därmed pumpar sämre vilket ytterligare försämrar patientens kondition. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Patienter med lungemfysem har nedsatt livskvalitet på grund av dålig lungfunktion och kraftigt minskad fysisk arbetsförmåga. Den nedsatta lungfunktionen beror på att vävnaden i lungorna förstörs. Det gör att lungorna inte riktigt töms på luft när patienten andas ut och det leder till att lungorna blir mer eller mindre uppblåsta. Eftersom det finns ett tydligt samspel mellan lungfunktion och hjärtfunktion, finns det anledning att tro att emfysempatienternas uppblåsta lungor också påverkar hjärtats förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Narkosläkare Kirsten Jörgensen har därför i sitt avhandlingsarbete studerat hjärtfunktionen hos svårt emfysemsjuka patienter. Hon har undersökt hjärtfunktionen med hjälp av ultraljud via matstrupen och med magnetkamera. – Resultaten visar att hjärtat pumpar mindre blod per tidsenhet hos emfysempatienter i jämförelse med lungfriska personer, säger Kirsten Jörgensen. Detta beror inte på att hjärtmuskeln i sig är sjuk, utan på att de uppblåsta lungorna tar så mycket plats och bildar ett ökat tryck i bröstkorgen, så att patientens blodvolym omfördelas från bröstkorgen till nedre delen av kroppen. Detta i sin tur försämrar blodfyllnaden av hjärtat under avslappningsfasen, vilket leder till försämrad pumpförmåga. Forskarna har tidigare antagit att enbart förändringar i patienternas lungfunktion har föranlett andfåddhet, trötthet och nedsatt livskvalitet, men det verkar som om även hjärtats nedsatta arbetsprestation bidrar till symtomen hos dessa patienter. FAKTA LUNGEMFYSEM Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, innebär långvarig hosta med slemproduktion (luftrörskatarr) samt permanent vidgning och förstörelse av luftrörens och lungblåsornas väggar (emfysem). KOL utvecklas långsamt under många år. Eftersom symtomen kommer smygande är det svårt att uppskatta hur många som är drabbade, men undersökningar tyder på att mellan 400 000 och 700 000 svenskar lider av KOL. Av dessa är det bara cirka tio procent som har fått diagnosen fastställd. Symtomen är andnöd vid ansträngning och i senare skeden har patienten även svårt att andas vid vila. I början kan besvären lindras med luftrörsvidgande mediciner, senare under sjukdomsförloppet kan syrgasbehandling vara nödvändig. Avhandlingen är skriven av: Narkosläkare Kirsten Jörgensen, telefon: 0762–944 646, e-post: jorgensen.kirsten@gmail.com Handledare: Docent Sven-Erik Ricksten, telefon: 031–342 7433, 070–368 2898, e-post: sven-erik.ricksten@aniv.gu.se Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper Avhandlingens titel: Lung Emphysema and Cardiac Function Avhandlingen är försvarad. Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/9635 Ulrika Lundin Pressansvarig, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Telefon: 031-786 3869, 070-775 8851 e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter, och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare och/eller lärare.