Ny vaccinkomponent utvecklad vid Sahlgrenska akademin

En ny komponent som i framtiden kan underlätta framställningen av vaccin som kan tas via munnen eller näsan har utvecklats vid Sahlgrenska akademin. Resultaten redovisas i en ny avhandling. Vaccinering är enligt WHO den mest kostnadseffektiva strategin för att kontrollera infektionsspridning i världen och har bidragit till att dramatiskt minska dödligheten i många sjukdomar. Dagens vacciner ges nästan uteslutande med hjälp av sprutor. Det har stora nackdelar på grund av smittspridning när kanyler återanvänds och när stickande avfall hanteras bristfälligt. En annan nackdel är risken för biverkningar i form av inflammation och allergier. Ett önskvärt alternativ för framtidens vacciner är att de ska kunna ges via kroppens slemhinnor. Speciellt har vaccin som kan drickas eller tas genom näsan, till exempel i form av nässprej, visat lovande resultat. För att sådana vacciner ska ge tillräckligt skydd måste vaccinet ges tillsammans med kraftiga immunförstärkare, så kallade vaccinadjuvans. Koleratoxin, som är en restprodukt från kolerabakterien, är sedan länge känt för sin immunförstärkande effekt. Tyvärr ger toxinet upphov till allvarliga biverkningar som svår diarré. – Vi har utvecklat ett unikt nytt patenterat vaccinadjuvans, CTA1-DD, baserat på koleratoxinets immunförstärkande effekt. Det riktas till vissa celler i immunsystemet och har visat sig vara ett framgångsrikt koncept för att skilja den immunförstärkande effekten av koleratoxin från dess biverkningar, säger fil mag Anna Eriksson som skrivit avhandlingen. Avhandlingen visar att detta CTA1-DD är lika effektivt som det ursprungliga koleratoxinet, men utan att ge några biverkningar. Dessutom lagras inte CTA1-DD i hjärnan om det ges via näsan. Denna farhåga har på senare tid uppmärksammats i vaccinsammanhang sedan ett toxininnehållande influensavaccin dragits in från marknaden efter att ha förknippats med neurologiska biverkningar. – Vårt nya vaccinadjuvans CTA1-DD är därför mycket lovande för utvecklingen av nya effektiva vacciner med färre biverkningar och som kan ges enkelt i form av till exempel nässprej, säger Anna Eriksson. CTA1-DD testas nu prekliniskt tillsammans med flera olika vaccinkandidater, som helicobacter pylori, klamydia och tuberkulos. Resultaten har hittills varit mycket lovande. Inga prövningar på patienter har genomförts ännu, men tillsammans med sin forskargrupp arbetar Anna Eriksson aktivt för att inom en snar framtid kunna påbörja kliniska utvärderingar. Avhandlingen är skriven av: fil mag Anna Eriksson, mobiltelefon 0707–96 46 47, telefon: 031–342 48 27, e-post: anna.eriksson@microbio.gu.se Handledare: professor Nils Lycke, telefon: 031-342 49 36, mobiltelefon: 0706-71 16 41, e-post: nils.lycke@microbio.gu.se Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk immunologi Avhandlingens titel: Studies on the immuno-modulating properties of the cholera toxin A1-based fusion protein CTA1-DD Avhandlingen försvaras fredagen den 17 september, klockan 9.00, föreläsningssalen, avdelningen för klinisk immunologi, Guldhedsgatan 10A, Göteborg Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet telefon: 031–773 38 69, mobiltelefon: 070–775 88 51 e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se