Specifikt protein i moderkakan reglerar fostrets tillväxt

15 av 100 svenska barn föds med onormalt hög eller låg vikt beroende på en avvikande fostertillväxt. Eftersom avvikande tillväxt i magen kan ge barnet både sjukdomar och handikapp är det viktigt att förstå vad som är orsaken. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att det kan bero på att proteinet mTOR styr hur mycket näring barnet får i livmodern.

Även om genetiska faktorer är av betydelse så bestäms fostrets tillväxt i livmodern huvudsakligen av tillförseln av näringsämnen och syre, vilket är starkt beroende av moderkakans transportkapacitet. Senare tids forskning har visat att det vid avvikande fostertillväxt förekommer förändringar i de transportsystem som ansvarar för leverans av näringsämnen till fostret, i synnerhet aminosyretransportörer.

- Idag finns ingen behandling för avvikande fostertillväxt. För att förstå hur dessa graviditetskomplikationer uppstår och för att identifiera nya behandlingsstrategier är information om hur moderkakans transportörer regleras av stor vikt, säger fil mag Sara Roos, som skrivit avhandlingen.

Hennes avhandling visar att proteinet mammalian target of rapamycin, mTOR, kan vara del i en molekylär mekanism i moderkakan som styr den mängd näring fostret får.

- Proteinet mTOR stimulerar transporten av aminosyror och resultaten i min avhandling visar att aktiviteten av mTOR är minskad i moderkakor från foster med onormalt liten fostertillväxt. Genom att studera celler från moderkakor fann vi att om vi ökade koncentrationen av näringsämnen och tillväxtfaktorer, som till exempel insulin, stimulerades aktiviteten av mTOR, vilket ledde till en ökad transport av aminosyror, säger Sara Roos.

Eftersom moderkakans transport av aminosyror är avgörande för fostertillväxt spekulerar Sara Roos och hennes forskarkollegor i att mTOR fungerar som en näringssensor som anpassar fostertillväxten efter tillgängligheten av näringsämnen och tillväxtfaktorer i moderns blodcirkulation genom att reglera moderkakans transportkapacitet för näringsämnen.

- Jag hoppas att resultaten kan bidra till att öka förståelsen kring hur förändrad fostertillväxt uppstår. Det är möjligt att mTOR i moderkakan kan vara en måltavla för interventionsåtgärder mot onormal fostertillväxt i framtiden, säger Sara Roos.

FAKTA AVVIKANDE FOSTERTILLVÄXT

Idag är cirka 15 procent av alla förlossningar i Sverige förknippade med avvikande fostertillväxt, antingen onormalt liten fostertillväxt eller onormalt stor fostertillväxt. Dessa tillstånd ger en ökad risk att drabbas av sjukdomar och handikapp före, under och strax efter förlossningen. Tillväxthämmade foster har till exempel ökad risk att drabbas av syrebrist under födseln, vilket kan ge hjärnskador som kvarstår i vuxen ålder. Att föda ett barn som haft en accelererad fostertillväxt ökar risken för en svår förlossning och är barnet alltför stort krävs kejsarsnitt. Barn med hög eller låg födelsevikt har vidare en ökad risk att drabbas av ögon- och hörselskador, fetma, högt blodtryck samt tidigt utvecklad typ 2-diabetes, vilket gör att vissa av dessa barn kräver mycket avancerad vård tiden efter förlossningen samt medicinsk uppföljning under hela barndomen. Avvikande fostertillväxt är också förenat med en rad folksjukdomar i vuxen ålder, som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och fetma.

För mer information kontakta:

Fil mag Sara Roos, telefon: 031-786 3393, 070-432 3226, e-post: sara.roos@gu.se

Handledare:

Professor Thomas Jansson, telefon: +1 (513) 558-7655, e-post: thomas.jansson@uc.edu

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Avhandlingens titel: The Role of Mammalian Target of Rapamycin in the Regulation of Amino Acid Transporters in the Human Placenta

Avhandlingen är försvarad.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/18690

Ulrika Lundin

Pressansvarig, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Telefon: 031-786 3869, 070-775 8851

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4000 grundutbildningsstudenter, och 1000 doktorander. Antalet anställda är 1500, varav 850 är forskare och/eller lärare.