Puccini, dödssynder och Edda Magnason i svinig dubbel

Vidriga mänskliga beteenden och världens mest älskade aria. Ett extremt verklighetstroget lik och en ensemble med Guldbaggevinnaren Edda Magnason, hovsångerskan Ingrid Tobiasson och publikfavoriten Åke Zetterström.

Där är några av komponenterna i regissör David Radoks uppsättning De sju dödssynderna & Gianni Schicchi där två skilda verk vävts ihop till en sammanhängande helhet. Premiär 21 oktober.

Först Brechts och Weills 1930-talsstycke De sju dödssynderna, där huvudrollen Anna försöker tjäna pengar i storstaden utan att synda. Därefter Puccinis svarta komedi Gianni Schicchi, från 1918, där giriga familjemedlemmar skändar ett lik för att komma åt ett arv.

I De sju dödssynderna beskrivs synderna, i Gianni Schicchi ser vi dem utföras. Och båda verken handlar om vedervärdiga förhållanden mellan människor. Moralisk misär och syndigt svineri.

– De är fula utanpå, de är fula inuti. Odrägliga, inskränkta, egocentriska, säger regissör David Radok, som tillsammans med bland andra scenograf Lars-Åke Thessman och kostymdesigner Karin Erskine förenat verken i en sammanhållen uppsättning.

Scenbilden domineras av ett hus som – exteriört och interiört – utgör en projektionsyta för alla våra begär.

Tematiken: Har dödssynderna blivit modern livsstil?

Till vardags använder vi kanske inte orden högmod, girighet, kättja, avund, frosseri, vrede och lättja. Men de klassiska dödssynderna är ständigt aktuella. I föreställningsprogrammet skriver journalisten Niklas Ekdal: ”Allt som var förkastligt på 1000-talet är obligatorisk livsstil på 2000-talet”.

Lever vi i en tid där pengahunger, högmod och maximerad njutning är hyllade ideal istället för tecken på moraliskt förfall?

Onsdag 11 oktober hålls ett samtal under ledning av dramaturg Göran Gademan med titeln Syndernas förlåtelse? Under Kulturnatta den 13 oktober finns Filosofiska rummet (Sveriges Radio P1) på GöteborgsOperan för inspelning inför publik av ett avsnitt med rubriken: Gårdagens synder – dagens dygder?

Några medverkande: många sångare och ett lik

Edda Magnason, Anna i De sju dödssynderna är artist, låtskrivare och filmskådespelare. Hon har bland annat belönats med en Guldbagge för Bästa kvinnliga huvudroll, Ulla Billquist-stipendiet samt Shooting Stars Award, en europeisk utmärkelse för unga skådespelare.

Åke Zetterström (baryton) som gör titelrollen Gianni Schicchi tillhör solistensemblen på GöteborgsOperan. För rollen som Sixtus Beckmesser i Mästersångarna i Nürnberg tilldelades Åke Zetterström Tidskriften OPERA:s operapris 2010.

Hovsångerskan Ingrid Tobiasson, Zita i Gianni Schicchi, har etablerat sig som en uttolkare av operakonstens mest krävande mezzopartier. Hon var länge knuten till Kungliga Operan i Stockholm men har även gästat stora europeiska operahus, exempelvis Théâtre de la Monnaie i Bryssel och Frankfurtoperan.

I Gianni Schicchi spelas en viktig roll av ett extremt verklighetstroget lik. Efter avgjutning av en verklig person består liket på scen av silikon, polyuretanskum, människo- och buffelhår, samt ett ortopediskt korrekt plastskelett. Att ett scenkonsthus tillverkar en hel naken kropp med denna ambitionsnivå är extremt ovanligt.

Musiken: Kabaret, jazz och världens mest älskade aria

Kurt Weills och Bertolt Brechts De sju dödssynderna skapades 1933 med influenser från kabaret och jazz. Weill är för många känd genom låtar som Surabaya Johnny (på svenska av både Pugh Rogefeldt och Imperiet) och jazzstandards som Speak Low och Mack the Knife. Brecht skrev även bland annat pjäsen Den goda människan i Sezuan. Tillsammans slog de igenom med Tolvskillingsoperan 1928.

Gianni Schicchi är inte Puccinis mest spelade opera – men denna svarta komedi innehåller kanske operavärldens mest kända och omtyckta 26 takter: arian O mio babbino caro. Arian har använts i filmer, tv-serier, på konserter, som kort, romantiskt extranummer – och sannolikt har alla nynnat den i duschen utan att känna till ursprunget.

För pressfrågor, intervjuförfrågningar och recensionsbiljetter, kontakta press@opera.se eller 031-10 80 35. Mer info här.

Fakta om uppsättningen:

Premiär 21 oktober kl 18 på GöteborgsOperan Stora scenen.

Sjungs på tyska (De sju dödssynderna) och italienska (Gianni Schicchi) med svensk översättning på textmaskin. Speltid: 2 timmar och 15 minuter, inkl paus.

12 föreställningar t o m 5 december.

TEAM

Dirigent ANTONY HERMUS/ALEXANDER HANSON

Regi DAVID RADOK

Scenografi LARS-ÅKE THESSMAN

Kostymdesign KARIN ERSKINE

Ljusdesign PETER GÖTZLINGER

Koreografi THOMAS WILHELM

DE SJU DÖDSSYNDERNA

”Ballet chanté” i en akt av KURT WEILL (1900–1950). Text BERTOLT BRECHT.

Anna I EDDA MAGNASON, sångerska

Anna II SARA SUNESON, dansare

Familjen:

Tenor 1 (son) ALEXANDER GROVE

Tenor 2 (son) ØYVIND BOYE LØVOLD

Bas 1 (Fadern) MATTIAS ERMEDAHL

Bas 2 (Modern) SAMI YOUSRI

GIANNI SCHICCHI

Opera i en akt av GIACOMO PUCCINI (1858–1924). Libretto GIOVACCHINO FORZANO.

Gianni Schicchi ÅKE ZETTERSTRÖM

Lauretta ANNA JOHANSSON

Zita INGRID TOBIASSON

Rinuccio JUNG SOO YUN

Gherardo DANIEL RALPHSSON

Nella CAROLINA SANDGREN

Gherardino DANIELA BORG / ESTER SANDNIL

Betto från Signa MATS PERSSON

Simone MATS ALMGREN

Marco DANIEL HÄLLSTRÖM

La Ciesca ANN-KRISTIN JONES

Spineloccio SAMI YOUSRI

Amantio MATTIAS ERMEDAHL

Pinellino ALEXANDER GROVE

Guccio ØYVIND BOYE LØVOLD

GÖTEBORGSOPERANS ORKESTER

DANSARE