Snart premiär för ”Viva la mamma” – operasatir med ny svensk text och regi av Claes Eriksson

När Claes Eriksson för första gången tar sig an en operauppsättning står han själv för ny svensk text. Den 7 maj är det premiär för Donizettis Viva la mamma, en intrikat och komisk drift med operavärlden, förlagd i Göteborgsmiljö.
– Eftersom jag redan fått göra allt jag drömt om, sysslar jag numera enbart med sådant jag aldrig kunnat drömma om.

Claes Eriksson, en ikon i svensk underhållningshistoria, tar komik på absolut största allvar. När han fick frågan om att regissera Donizettis komiska 1800-talsopera bad han om betänketid och letade på nätet upp några uppsättningar som gjorts. De var ”inte roliga nånstans”. Han bad om mer betänketid och fann att en nyfikenhet slagit rot.

Claes Eriksson fick librettot (texten) och började på egen hand att helt enkelt skriva ett nytt, innan han tackade ja till regiuppdraget. Han strök en karaktär och skrev ihop några andra och bad om att få höra en aria, med hans nyskrivna text, för att se om han var rätt ute. Efter att hört Kerstin Avemo (som spelar Gunilla Coriander, prima donna) sjunga hans texter i ett av GöteborgsOperans repetitionsrum, tackade han omgående ja.

– Under skrivarbetet greps jag av en lust jag inte känt på många år. Jag bestämde mig för att allt skulle vara på svenska, inte på italienska. Viva la mamma är en metaopera och handlar om ett sällskap som ska sätta upp en opera. Operan är från 1827, men att det är en metaopera gjorde det enkelt att förlägga grundhandlingen till nutid. I operan finns ju också operan som sällskapet repeterar och som är förlagd till romarriket, vilket ger två tidsepoker att växla mellan. Att jag sedan låtit sällskapet vara från GöteborgsOperan är kanske lite orättvist, men det gav onekligen möjlighet till en del lokala poänger, säger Claes Eriksson – som nära inpå premiären törs säga att Viva la mamma blir en rolig opera – åtminstone på det sätt som han menar med rolig:

– Jag kanske inte kan så mycket om opera, men jag kan lite grann om humor. Jag har sett mycket roligt på repetitionerna och jag har också hört mycket vacker musik och sång. Men några skrattgarantier vågar man ju aldrig lämna, bara förhoppningar. Förhoppningar om att alla som ser detta stycke opera lämnar salongen musikaliskt berikade och med ett milt leende på läpparna.

Kort om handlingen:
Det stora operahuset ska sätta upp en dramatisk opera om kärlek i det romerska rikets topp. Regissören och producenten har de allra bästa intentioner, men har inte räknat med sångarnas inåtvända fokus. Repetitionerna brakar samman när var och en i ensemblen vill stå i centrum – av handlingen, på scenen och affischen. När andrasopranens mamma, Agata – en auktoritet med lite för starkt självförtroende för sin kapacitet, stormar in och kräver att dottern ska få en glamourös roll säger halva ensemblen upp sig. Fiaskot närmar sig i takt med att kassan sinar. Men Agata vet att ”när den sköna konsten faller, tappar ansikte och braller, kan man rädda den med skvaller.” Hon har samlat all sin erfarenhet om branschen i en skandalbok och fått ett saftigt förskott från förlaget. Kanske kan pengarna komma till nytta nu?

Donizettis Viva la mamma ironiserar över svårigheter som kan uppstå inför en operapremiär och parodierar de klassiska operakaraktärerna.

För regi och ny svensk text står alltså Galenskaparnas Claes Eriksson – regissör, manusförfattare, revyartist, skådespelare och kompositör – som nu tar sig an sin första operauppsättning. 
På scen ser vi GöteborgsOperans solister: Kerstin Avemo, Mattias Ermedahl, Mia Karlsson, Åke Zetterström, Ann-Kristin Jones, Viktor Johansson, Mats Persson och Henrik Andersson.

Viva la mamma, en av Donizettis tidiga operor, var från början en enaktare med titeln Le convenienze ed inconvenienze teatrali (1827), ungefär "Passande och opassande på teatern”, som Donizetti själv utökade till en tvåaktare. Den föll i glömska under ett sekel men har sedan återkomsten på 1960-talet varit populär på internationella scener under den mer slagkraftiga titeln Viva la mamma.

• Premiär lördag den 7 maj kl 18:00, Stora scenen. Premiären direktsänds i Sveriges radio P2.
• För recensionsbiljetter och pressfrågor, kontakta press@opera.se, 031-10 80 35, (Marie Branner), 031 -10 80 68 (Emil Rinstad).
• Pressbilder finns här i premiärveckan: https://www.opera.se/press/aktuella-pressbilder/

Samtal: "Bagatell, parodi eller samhällskritik?"
Lilla scenen onsdag 27/4 kl 19.00 - ca 20.15.
Medverkande: Claes Eriksson (regi och text), Åke Zetterström (Mamma Agata), Kerstin Avemo (primadonnan Gunilla Coriander), Elisabeth Åström (scenografi), Ulrika Wassén (kostymdesign) och Alexander Hanson (dirigent). Samtalsledare: Göran Gademan (dramaturg). Musikaliska avsnitt utlovas, vid flygeln Karin Holm. Fri entré, men biljett krävs.

Föreställningsfakta:
Opera i två akter av Gaetano Donizetti (1797–1848).
Sjungs på svenska med ny svensk text av Claes Eriksson.
Textas på svenska och engelska.
Längd ca 2 timmar och 20 minuter, inklusive en paus.
Spelas 7 maj–10 juni 2022.

Team:
Dirigent och musikaliskt ansvarig: Alexander Hanson
Dirigent: Sergej Bolkhovets
Regi och ny svensk text: Claes Eriksson
Scenografi: Elisabeth Åström
Kostymdesign: Ulrika Wassén
Koreografi: Annika Lindqvist
Ljusdesign: Joakim Brink

Medverkande:
Gunilla Coriander (prima donna): Kerstin Avemo
Tobias Coriander (Gunillas make): Mattias Ermedahl
Lovisa Geller (seconda donna): Mia Karlsson
Agata Geller (Lovisas mamma): Åke Zetterström
Gabriella Vallinder (mezzosopran): Ann-Kristin Jones
Mölleman ”Mölle” Williamsen (tenor): Viktor Johansson
Alfredo Madralli (regissör): Mats Persson
Åke Mörk (producent): Henrik Andersson
Dansare: Sara Suneson, Vadim Nuñez Belousov, Gustaf Jönsson
GöteborgsOperans Damkör
GöteborgsOperans Orkester