Skip to main content

”Alla ska gå i mål med en godkänd gymnasieexamen” - så hjälper projektet Fullfölja studier GR hemmasittare tillbaka till skolan

Nyhet   •   Dec 03, 2018 07:40 CET

På bild: Josefin Claesson och Camilla Haraldsson från LBS Kreativa Gymnasiet

På LBS Kreativa Gymnasiet lägger man just nu in en extra växel för att få elever med låg närvaro att återvända till skolan. Skolan ingår i projektet Fullfölja studier GR (FSGR) som syftar till att motverka studieavbrott genom individanpassade insatser och på så vis få fler att ta sin gymnasieexamen.

FSGR, som drivs av Göteborgsregionen och medfinansieras av Europeiska socialfonden, riktar sig till gymnasieskolor i regionen, med ett fokus på fristående skolor. LBS Kreativa Gymnasiet är en av sju skolor som deltar i projektet.

–Vi upplevde att vi hade en för hög frånvaro bland våra elever, framförallt för elever som hade mer än 50 procent frånvaro. När vi hörde om projektet passade det bra med att vi ville arbeta med frånvaron hos oss genom att ta in nya metoder. Vi vill att alla elever ska klara sin gymnasieutbildning hos oss och att alla ska gå i mål med en godkänd gymnasieexamen, berättar skolans rektor Josefin Claesson.

Vi har träffat Josefin Claesson och Camilla Haraldsson, som är skolsköterska på skolan, för att höra mer om deras arbete med projektet som just nu omfattar 11 elever. Förra läsåret var det ytterligare tre elever som deltog i projektet och dessa fullföljde sina studier.

Processkarta ger tydlighet

De medverkande skolorna startar lokala delprojekt utifrån skolornas lokala behov och vetenskapligt förankrade metoder. På LBS Kreativa Gymnasium har en grupp bestående av mentorer, rektor och elevhälsoteam bildats för att arbeta med projektet. Att gruppen består av flera olika professioner är positivt, säger Camilla Haraldsson.

–Vi är ganska många som deltar i projektet, både mentor, rektor, kurator, skolpedagog och specialpedagog. Jag tycker att vi fått ett otroligt bra samarbete mellan professionerna, och även med lärarna. När skolans rektor är med genomsyrar det hela skolan, vilket också ger en extra tyngd till projektet.

Skolan har tagit fram en processkarta som används för att uppmärksamma frånvaron, kartlägga vad frånvaron beror på, sätta in åtgärder och sedan utvärdera om åtgärderna har fungerat. Detta gör processen tydlig för alla inblandade.

Första kartläggning genom personligt samtal

Camilla Haraldsson berättar att det har blivit så att det främst är mentorerna som gör den första kartläggningen, som går ut på ett samtal med eleverna. Projektgruppen har tillsammans valt ut frågor till kartläggningssamtalen, som har förankrats hos skolans mentorer.

–Det är viktigt att mentorerna känner sig bekväma med att ställa de här frågorna, till exempel ”Är det någon som mår dåligt i din familj?” eller ”Förekommer det droger?”. De ska ju också kunna hantera svaren och kunna ta emot det som man får i det här samtalet, berättar Josefin Claesson.

Gemensam diskussion om uppföljning och åtgärder

Efter det första samtalet gör projektgruppen tillsammans en bedömning av vad som är orsaken eller orsakerna till frånvaron och vilka åtgärder de tror kommer fungera bäst för varje elev, utifrån åtgärdsmoduler i processakartan. Ibland beslutar de även om en fördjupad kartläggning, där eleven får träffa skolpsykologen.

Eleven får också en kontaktperson, som samordnar allt kring elevens återgång till skolan. Ofta är det mentorn som blir kontaktperson, men det viktiga är att det är en person som eleven känner sig trygg med.

–Vi har ganska täta uppföljningar efter såna här samtal, berättar Camilla. Ibland behövs det möten varje vecka, där man träffas och stämmer av hur det går. Det är viktigt att hjälpa eleverna få ordning på strukturen, så de kan sålla ut vad som är viktigt.

Det personliga mötet en framgångsfaktor

Josefin och Camilla är överens om att det personliga mötet är viktigt, då samtalen innebär att eleven blir sedd och hörd. Samtalen kan hjälpa eleven att se mönster i sin frånvaro, men även hjälpa hen känna sig bekvämare i att komma tillbaka till skolan genom att prata om hur det kommer vara i skolan.

–Har man varit borta länge kan man även uppleva en stress över att inte vara i fas. ”Har jag kommit efter jättemycket?” och ”Vad ska mina klasskamrater säga?”, berättar Josefin Claesson.

Det sista steget i processkartan är en utvärdering av åtgärderna, där resultatet antingen är att eleven fullföljt sina studier eller att åtgärden inte fungerar och att man då får testa andra åtgärder.

Ringar på vattnet

Engagemangen i projektet har även lett till fler initiativ.

–Vi har även börjat med en stresskurs för elever som känner stress över skolgången; stress över att inte få gjort uppgifter, stress för att inte hänga med, stress för att komma efter, berättar Camilla.

I stresskursen deltar även elever som inte är med i FSGR, men det är en åtgärd som skolan har fått syn på genom projektet.

–Vi har fått otroligt positiva reaktioner från elever som varit med på kursen, och det verkar som att det kommer vara fler elever som vill hoppa på, avslutar Camilla med.

Vill du veta mer om Fullfölja Studier GR kan du läsa om projektet här: https://goteborgsregionen.se/toppmenyn/dettajobbargrmed/skolautbildning/motverkastudieavbrott/fullfoljastudiergr.4.624218c15ea17395f51aaa4.html


Kontaktperson på GR: John Nelander, John.Nelander@goteborgsregionen.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy