Hästen måste få bestämma över sin egen utveckling, säger Paulinda Friberg

Paulinda Friberg tävlade dressyr för första gången på Gothenburg Horse Show för tre år sedan. Idag är hon betydligt mer rutinerad och hinner med ett avspänt samtal om tävlingar och hästars utveckling över en kopp kaffe i anslutning till arenan.

- Numera kan jag koppla av här på ett helt annat sätt, säger Paulinda Friberg. Men så är jag väl förberedd och kommer alltid till tävlingsplatsen i god tid, med en tydlig plan för morgondagen. Därför känner jag ingen nervositet längre - jag är trygg i det jag ska göra.

- Däremot kommer adrenalinpåsplaget när det väl är tävlingsdags! Och timmarna innan går jag in i en sorts bubbla - jag börjar fokusera alltmer och blir samtidigt mindre medveten om min omgivning. För det är oerhört viktigt att vara i en god sinnestämning när det är dags att hoppa upp på hästryggen – stämningen förs över på hästen. Det måste helt enkelt finnas en äkta glädje i detta!

Årets Gothenburg Horse Show inleddes med dressyr- och hoppklasser för de yngre hästarna i åldern fem, sex och sju.

- Jag har faktiskt både en femåring och en sexåring hemma som skulle kunnat delta i kvällens tävlingar, men jag tycker inte att de är redo för det, fortsätter Paulinda Friberg. Hästen måste få bestämma sin egen utveckling! Det är viktigt att de introduceras till den här typen av miljö, som kan vara svår för en häst, vid rätt tidpunkt. Annars kan man åka på svåra bakslag.

Paulinda Friberg har utbildat hästar i många år och hon har en tydlig uppfattning om hur hon vill att utbildningen ska genomföras.

- Hästarna som avlas fram idag är extremt talanfulla. Därför är det lätt att pressa dom för snabbt. Men även om man ser att en femåring har stor talang för piaff, så måste den ändå tillgodogöra sig grunderna innan man går vidare på den nivån.

Hon talar sig varm för ett lätt anslag i hästens skolning.

- Jag vill att den unga hästen ska få leka fram alla rörelser! Inte att man börjar för tungt och går på för hårt - det är inte bra, varken för kropp eller hjärna. I värsta fall kan man bränna ut hästen helt, så den tappar lusten för tävling och träning. Därför är det viktigt att man är kunnig som ryttare, eller att man anlitar kunnig hjälp.

Ett lyckat exempel på Paulindas utbildningsfilosofi är hennes egna Di Lapponia T, som finns med i årets upplaga av Gothenburg Horse Show. Paulinda köpte Di Lapponia som tvååring. Hon reds in när hon var fyra, men pausades därefter då hon fick föl. Vid sju års ålder sattes hon igång igen och tävlingsdebuterade.

- Vi har verkligen gått framåt helt på Di Lapponias villkor! Hon har haft en bra resa i livet och ändå nått de högsta tävlingsnivåerna. Hon hade faktiskt bara gått tio starter innan hon tävlade sin första Grand Prix!

Det syns att Paulinda och Di Lapponia har en stark relation.

- Vi känner varandra utan och innan! Jag har en hästskötare till hjälp två dagar i veckan men gör mycket av arbetet ensam - det gör att jag kommer hästarna väldigt nära.

Hennes tävlingsrutin är att inte rida hästen samma dag som de anländer.

- Istället promenerar vi runt i manegen tillsammans, med en morot som belöning. På så sätt får hästen en god upplevelse av den nya platsen!

Och Di Lapponia T ser mycket riktigt nöjd och harmonisk ut - kanske med förhoppningar om ännu en morot innan kvällen är över.

Skribent: Anna Hammarbäck