Lappland letar identitet — gruvdriften norra Sveriges livlina?

I november 2010 kom Statistiska centralbyråns rapport om Sveriges beräknade befolkningsutveckling för åren 2009–2025. I huvudstaden beräknas befolkningstätheten öka med mellan 10–20 procent fram till 2025, men för Sverige norr om Stockholm är läsningen dyster.

Avfolkningen från norr, en naturlig följd av misslyckad glesbygdspolitik, drabbar främst unga.

I Stockholm föds i dag vart fjärde svenskt barn, där huserar de mest inkomstbringande företagen, där häckar den politiska makten. Närmare Polcirkeln pendlar utvecklingen mellan oroväckande till katastrofal.

I Lapplands inland beräknas avfolkningen fortsätta i stigande takt, kring Kiruna med 20–30 procent och längre söderut kring Malå och Lycksele kommuner 10–20 procent. Den svenska glesbygden utarmas och jakten efter arbete, kulturell stimulans och utmaningar drar merparten av Norrlands unga till södern och städerna.

”En kommun som ska vända trenden måste antingen skaffa sig en skidbacke som lockar turister eller öppna en gruva.” Så ljöd Björn Sundströms, som kartlägger trenden för Sveriges kommuner och landsting, dystra men verklighetstrogna sammanfattning.

Klas Lundström talar med de människor som berörs av storpolitikens urbana prioriteringar men som sällan tillfrågas eller berörs i medierna. Bland dem innovatörer som förvandlat Bastuträsk tågstation från förfallen pissoar till blomstrande, ideellt kulturhus, och före detta kommunpolitiker som numera sätter Adak på kartan genom en årlig filmfestival.

"Lappland letar identitet" är ett reportage, publicerat i Arbetaren (9/12), som frågar sig vem som behöver Lappland, men kanske främst frågar lapplandsbor vad de behöver.