Hästliv – projektrapporten är klar!

Den dag när hästen inte längre kan leva vidare är det viktigt att hästägare är förberedda och vet vilka alternativ som finns för att ta bort sina hästar. Under 2012 har Hästnäringens Nationella stiftelse (HNS) drivit projektet Hästliv, som belyst dessa frågor men även lyft fram fördelar med att få fler hästar i den svenska livsmedelskedjan. Denna projektrapport är nu färdig.

En känslomässig ovilja att hantera situationen kring avlivning eller slakt leder till att hästägare är oförberedda när de måste besluta hur hästens liv ska avslutas. Detta tillsammans med en ökad acceptans för hästens roll i den svenska livsmedelskedjan har varit centrala frågor i projektet Hästliv. I projektrapporten samlas fakta och information som hästägare kan ha nytta av.
– Vi ser att många hästägare behöver mer kunskap om de alternativ som finns i slutet av hästens liv. Det kan vara kostsamt att avliva en häst och få kroppen omhändertagen, vilket är viktigt att man som hästägare är förberedd på, säger Karolina Thorell som varit projektledare för Hästliv.

Av det totala antalet hästar som årligen avlivas är det i nuläget knappt en tredjedel som slaktas för användning i livsmedelskedjan, samtidigt som hästkött importeras till Sverige. Att ta tillvara på svenskt hästkött i livsmedelskedjan är fördelaktigt ur både resurs- och hållbarhetsperspektiv. Slakt är också mycket ekonomiskt fördelaktigt för hästägare jämfört med annan avlivning. Dessutom kan de processer som idag används för att omhänderta kroppar efter avlivade hästar ha negativa effekter på både klimat och närmiljö.

Slakt - ett bra och hållbart alternativ
– Stora utmaningar i projektet har varit att överhuvudtaget diskutera avlivning och slakt av hästar, men också att förbättra förståelse för användning och hantering av hästpass. Vi kommer fortsätta att arbeta med dessa frågor långsiktigt och med tanke på debatten kring hästkött och hantering av hästpass så är ämnet högst intressant och viktigt, konstaterar Stefan Johanson, VD HNS.

Med anledning av livsmedelsskandalen kring felaktiga innehållsdeklarationer är delar av livsmedelsbranschen nu tveksamma inför hantering av hästkött, med anledning av risken för kontaminering. Det i sin tur har gjort att vissa slakterier inte tar emot häst. – Det här är något vi kommer arbeta med framöver då det är viktigt att slaktalternativet finns kvar. Jag kan se flera nackdelar om slakt av häst skulle upphöra för såväl djurvälfärd som ekonomi. Vi kommer även att fortsätta med insatser kring hanteringen av hästpass, alla berörda måste verkligen ta sitt ansvar så att detta sköts enligt regelsystemet, säger Karolina Thorell.

På grund av debatten kring hästkött så har även tanken om att äta hästkött blivit högaktuell. Tvärtemot vad många tror så visar undersökningar att det inte finns något generellt motstånd gällande konsumtion av hästkött. Det finns nu ett tydligt ökat intresse, bland annat från krogbranschen, för att använda hästkött. Problemet är snarare att förutom pålägget Hamburgerkött så är det svårt att få tag i svenskt hästkött. – Förhoppningen är att det i framtiden ska bli enklare att få tag på hästkött, som är en både smakrik och prisvärd produkt, avslutar Karolina Thorell som även fortsättningsvis kommer arbeta med dessa frågor.

Fakta om projektet Hästliv Projektet har under 2012 drivits via HNS i bred samverkan med bland annat Jordbruksverket, LRF, Sveriges Lantbruksuniversitet och landets hästorganisationer. Projektet har finansierats av HNS genom totalisatoravtalet mellan staten och trav-/galoppsporten samt med projektstöd via Jordbruksverket inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2007-2013.

Rapporten från Hästliv kan läsas eller laddas ner via www.nshorse.se


För ytterligare information:
Stefan Johanson, VD HNS
Telefon: 08-627 21 85
E-post: stefan.johanson@nshorse.se

Karolina Thorell, projektledare HNS
Mobil: o733 25 23 38
E-post: karolina.thorell@nshorse.se