Hallands Hamnar medverkar i HEM:s förstudie om koldioxidinfångning

Halmstads Energi och Miljö tar aktivt steg för att bekämpa klimatförändringarna och minska kommunens klimatpåverkan. Genom förstudien "Bio-CCS på västkusten i Halmstad" utforskas möjligheten att avskilja biogen koldioxid vid kraftvärmeverken Kristinehed och Oceanen i Halmstad, genom så kallad Bio-CCS (Bioenergy Carbon Capture and Storage).

För att uppnå det nationella klimatmålet om nettonollutsläpp av klimatgaser år 2045 och Hallands läns regionala klimatmål krävs en minskning av klimatgasutsläppen med fem procent per år fram till 2045. Efter 2045 ska regionen vara klimatpositiv enligt nationella mål, och genom att fånga in och lagra biogen koldioxid kan Halmstad Energi och Miljö spela en viktig roll för att generera minusutsläpp och bidra till att städa atmosfären från koldioxid.

Därför har Halmstads Energi och Miljö startat en förstudie, som ska undersöka om det finns möjlighet att bygga en anläggning som ska kunna fånga upp koldioxid och därmed minska klimatpåverkan.

-Om förstudien resulterar i att vi bygger en anläggning för koldioxidavskiljning från biobränslen, kan det potentiellt skapa en 'kolsänka' som indirekt absorberar koldioxid från atmosfären. Träden binder koldioxid under tillväxt och vi tar hand om utsläppen vid förbränning. På så sätt kan vi sträva mot klimatpositivitet. Dessa åtgärder skulle tillsammans bevara fjärrvärmens attraktivitet, speciellt när samhället och våra kunder kräver nollutsläpp, säger Cecilia Bergquist, anläggningsutvecklare på Halmstads Energi och Miljö.

Genom att fånga in 170 000 ton biogena koldioxidutsläpp årligen kan projektet bidra med hela 8 procent av Sveriges mål om minusutsläpp till 2030, vilket gör det till en viktig nyckel i klimatomställningen som också kan öka miljötjänsterna vid Halmstads Energi och Miljös kraftvärmeverk. 

Lagrings- och logistikcentrum i hamnen i Halmstad

Studien omfattar teknikval för avskiljning och förvätskning, finansieringsalternativ, riskbedömning, nödvändiga tillstånd samt praktiska lösningar för transport och mellanlagring. Dessutom utforskar studien möjligheten och behovet av att etablera ett lagrings- och logistikcentrum i Halmstads hamn i samarbete med Hallands Hamnar. 

Produktionsprocessen, det geografiska läget med anläggningen Oceanen mitt i hamnen, och samarbetet med Hallands Hamnar gör att anläggningarna skulle kunna vara mycket lämpade för att utveckla Bio-CCS. 

-Det här är en intressant förstudie och vi ser mycket positivt på att medverka till en hållbar klimatpositiv lösning för Hallandsregionens näringsliv och invånare. Vår hamn i Halmstad har fina förutsättningar att verka som logistikhub med god infrastruktur och kapacitet för större fartyg. I vår förstudie utreder vi Bio-CCS som godsslag, inte enbart kopplat till de behov som Halmstads Energi och Miljö har utan även för andra aktörer i regionen, säger Tony Ortenlöf, tf Administrativ chef Hallands Hamnar.

- För ett projekt som detta behövs både lokala och nationella samarbeten. Att driva ett Bio-CCS-projekt i regionen är positivt med tanke på det stora intresset från kommun, näringsliv och logistik- och transportföretag. Det finns många Bio-CCS-projekt pågående idag, och en ny industri växer fram i Norden. Det är glädjande att se att Halmstad Energi och Miljö tillsammans med Hallands Hamnar är engagerade i denna resa, säger Kristofer Pettersson, projektledare på Klimpo.

Förstudien, som pågår under hela 2024, genomförs tillsammans med Hallands Hamnar AB och Klimpo (Klimatpositivt & Kolsänkor AB) och skall bidra med underlag för beslut om möjligheter och vägval i arbetet framåt.

Förstudien finansieras med pengar från Energimyndigheten och Industriklivet.

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Cecilia Bergquist, Anläggningsutvecklare och projektägare, Halmstad Energi och Miljö
Telefon: 072-156 18 83, E-post: cecilia.bergquist@hem.se

Tony Ortenlöf, tf Administrativ chef, HallandsHamnar
Telefon: 0709-72 19 67, E-post: tony.ortenlof@portofhalland.se

FAKTARUTA 1

Om koldioxidavskiljning och lagring (CCS och Bio-CCS)
För att nå Paris-avtalet, som har sikte på högst 1,5 graders temperaturökning, måste världen komma ned till samma koldioxidhalter i atmosfären som i mitten av åttiotalet. Det räcker alltså inte att kraftigt kapa koldioxidutsläppen, utan vi måste börja fånga in koldioxid och lagra den permanent i berggrunden (CCS, carbon capture and storage).

När koldioxiden har sitt ursprung i växtlighet används begreppet Bio-CCS (Bioenergy Carbon Capture and Storage). När biogen koldioxid fångas in från det naturliga kretsloppet skapas en så kallad kolsänka. Koldioxid som skulle ha tillförts atmosfären, exempelvis när ett träd förmultnar, tas bort och vi ”städar” atmosfären på koldioxid.

Sverige har genom en väl utvecklad bioekonomi mycket goda förutsättningar för Bio-CCS. I regeringens utredning ”Vägen till en klimatpositiv framtid” (SOU 2020:4) lyfts Bio-CCS som den främsta kompletterande kolsänkan för att Sverige ska nå utsläppsmålen år 2030 och år 2045. Efter år 2045 skall Sveriges växthusgasutsläpp endast vara nettonegativa.

Avskiljning och lagring av koldioxid är ett komplement till andra utsläppsminskande åtgärder.

Om koldioxidanvändning (CCU)
Ett alternativ till CCS är CCU (Carbon Capture and Utilization). Vid CCU omvandlas den infångade koldioxiden till fossilfria produkter som elektrobränsle och kemikalier.

Så här fungerar CCS
Avskiljningen sker genom att koldioxid avskiljs från rökgaser vid skorsten, exempelvis vid en kraftvärmeanläggning eller processindustri. Koldioxiden komprimeras för att minska i volym och blir i princip flytande. Koldioxiden kan sedan transporteras till en plats för permanent lagring via rörledning, fartyg, tåg eller tankbil.

Den infångade koldioxiden mellanlagras ofta, exempelvis i en behållare bredvid avskiljningsanläggningen eller i en hamn, i väntan på transport.

Permanent lagring kan ske genom att koldioxiden pumpas ner under havsbotten i geologiska formationer där den så småningom blir till sten.

FAKTARUTA 2
Industriklivet
Sveriges riksdag har antagit klimatmålet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045 och därefter uppnå negativa utsläpp. För att stödja omställningen har regeringen beslutat om den långsiktiga satsningen Industriklivet. Inom Industriklivet kan bidrag ges till förstudier, forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt och investeringar. Läs mer