Gå direkt till innehåll
Titanic – svenska öden

Pressmeddelande -

Titanic – svenska öden

Titanic var inte bara en nationell tragedi för flera länder utan även en lokal tragedi för många svenskar. Svenska var den andra största språket ombord på fartyget, som gick under den 15 april 1912. Flera av de svenska ödena från tragedin har sparats tack vare Titanic-experten Claes-Göran Wetterholm. Möt fem svenska familjer som reste med Titanic.

Carl Robert Carlsson, Halland
Carl Robert Carlsson, 24 år, härstammade från Vessigebro i Halland norr om Falkenberg. Han hade varit hyrkusk i Falkenberg och därefter värvad soldat i Göteborg. Han reste tillsammans med en annan tredjeklasspassagerare, Nils Hilding Jönsson från Tågarp utanför Falkenberg. De for via Köpenhamn och Carlsson tillhörde den skara unga män som inhandlade en så kallad ”dansk väst” i Köpenhamn. Det var egentligen en helt vanlig väst, men i dess fickor kunde man alltid finna utvandringshandlingarna och i förekommande fall ett nytt pass. 

Ombord på Titanic köpte Carlsson ett större vykort av fartyget och det postades ombord. Kortet kom tillbaka via Queenstown (idag Cobh) på Irland som var Titanics sista anlöp. Han skriver på kortet: ”Vi bor som på det finaste hotell. Här är trefligt. Här är folk från alla länder… Båten rör sig inte för vågor stora som husalängor. Den går så tungt som stod han stilla men vi har ej rest så långt… Ni tror nog att vi har det svårt och tråkigt men hade jag visst att det gick så bra så skulle Anna (Carlsson syster) fått följa med. Adjö.” 

Robert hade frankerat kortet med för lågt porto och därför måste fadern Emanuel lösa ut det på postkontoret i Vessigebro på eftermiddagen den 15 april 1912. Föga kände han då sonens öde: Carl var död och hans kropp hittades aldrig. 

På utställningen visas Carl Robert Carlssons vykort. Vykortet finns bland Destination Halmstads pressbilder. www.destinationhalmstad.se/pressbilder

Edvard och Gerda Lindell, Skåne
Edvard och Gerda Lindell reste från Ramlösa i Skåne, via Köpenhamn till Southampton. Gerda skrev ett vykort till sin bror Nils Nilsson från Southampton där hon beskrev Titanic som en ”best”. De reste tredje klass och tillhörde dem som aldrig fick en plats i en livbåt. De befann sig långt förut på styrbordssidan och i närheten av den hopfällbara båten A när fartyget gick ned. Omkring 150 människor fanns runt denna båt, de flesta frös snart ihjäl men Edvard lyckades klättra upp i båten som var fylld med vatten. Gerda hängde vid relingen och en annan svensk, August Wennerström försökte hålla henne fast. Han var rädd att om han försökte dra upp henne skulle båten slå runt och de skulle alla komma i vattnet. Men det varade inte länge, han tappade henne och hon försvann direkt. Kanske var det i detta ögonblick som hennes ring gled av fingret och föll ned i botten av båten. Efter en kort stund frös Edvard ihjäl. 12 människor räddades från båten, bland dem Wennerström, men båt A drev bort och försvann.

Nästan jämnt en månad senare siktades båt A av Vita Stjärnlinjens Oceanic och man bärgade båten och tog med den till New York. Det var när man undersökte båten närmare man fann en guldring och ringen togs till rederiets kontor i New York. I ringen fann man en inskription och kom fram till att det kunde ha varit en svensk passagerare varför ringen skickades till det svenska konsulatet i staden. Inteheller här kunde man reda ut ägarförhållandena utan återsände ringen till Utrikesdepartementet i Stockholm. Departementet lät sätta in notiser i olika svenska tidningar för om möjligt finna någon som kunde hävda rätten till den och genom en slump såg Gerdas bror en av dessa notiser. Sommaren 1912 återfördes ringen till familjen i Skåne.

På utställningen visas ringen och Gerdas vykort från Southampton. Lindells ring och vykort samt ett fotografi på paret finns bland Destination Halmstads pressbilder. www.destinationhalmstad.se/pressbilder

Selma och Carl Asplund, Småland
Selma och Carl Asplund härstammade Småland, Carl kom från Alseda by i Jönköpings län. Makarna hade bott i USA under en längre tid, de var gifta där och hade fem barn: Filip 13 år, Clarence 9 år, Lillian 5 år, Carl Edgar 5 år och Felix 3 år. De hade återvänt till Alseda där Felix var född, men när åren gick ville de äldre pojkarna återvända till Worcester i Massachusetts, Alseda och Småland varingenting för dem. Familjen beslutade sig för att återvända och kom att resa i tredje klass med Titanic.

Olycksnatten hade de alla kommit upp på däck och enligt en intervju med Selma stod de vid en livbåt som var på väg att firas men hade beslutat sig ”för att dö tillsammans”. Plötsligt hade Lillian kastats ned i båten – Selma kunde inte säkert säga om det var matroser eller Carl som gjort det – och ögonblicket därefter kastades Felix i samma båt. Selma vände sig till sin man och var mycket upprörd,men hann aldrig tänka efter då hon hörde hur man från båten skrek upp till däck ”Få ned barnens mor! Ta deras mor i båten också!” Troligen var det besättningsmän som tog henne i armar och ben och kastade henne i båten som nu firades ned längs Titanics sida. Hon såg upp och hann se Carl ta de tre sönerna och rusa över till andra sidan fartyget för att om möjligt finna en livbåt där. Det varsista gången hon såg dem i livet. Man fann Carls kropp. Han hade alla resehandlingar på sig liksom andra papper och sitt fickur. Carl begravdes på den svenska kyrkogården i Massachusetts.
På utställningen visas en del av det som hittades på Carls kropp, bland annat hans fickur. Asplunds växlingspapper, avgångsbetyg samt fotografi på Selma och två av barnen finns bland Destination Halmstads pressbilder. www.destinationhalmstad.se/pressbilder

Henrik Kvillner, Bohuslän
Henrik Kvillner hette egentligen Johannesson och hade tagit sitt namn från sin hemsocken Kville i Bohuslän. Kvillner var ingenjör på Trollhätte Kanalverk, han var 31 år och en av företagets yngsta ingenjörer på Linjebyggnadsbyrån. Resan till Amerika var ett statligt stipendium för att studera järnkonstruktioner. Han var förlovad med Signe Kjellberg i Göteborg och tanken var att Henrik och Signe skulle gifta sig när han kom tillbaka från sin studieresa.

Henrik reste andra klass och på Titanic lärde han känna några andra svenskar i andra klass, Dagmar Bryhl med fästmannen Ingvar Enander och Dagmars bror Kurt. De befann sig alla vid båt 12, som Signe tilläts stiga i, men ingen av männen fick gå i båten. Vakthavande styrman Lightoller ansåg att regeln om ”kvinnor och barn” var viktig att upprätthålla och knappast någon man på Titanics babordssida kom i en livbåt. Båt 12, som kunde ta 65 människor, rodde bort med 28. Kvillner, Enander och Kurt Bryhl omkom. Kvillners kropp hittades, han ligger begravd i Halifax, kroppen fick nummer 165 och det man fann på hans kropp återsändes till familjen. Signe Kjellberg fick tillbaka förlovningsringen. 

På utställningen visas Henrik Kvillners klocka. Kvillners klocka samt ett fotografi på honom finns bland Destination Halmstads pressbilder. www.destinationhalmstad.se/pressbilder

Mauritz Ådahl, Blekinge
Mauritz Ådahl reste tredje klass, han kom från Asarum i Blekinge och avsikten med Amerikaresan var att snabbt få ihop pengar för att bygga ett hus på en inköpt tomt i Asarum. Mauritz var möbelsnickare och var gift med Emely Ådahl, född Grönlund. De hade bott i USA i flera år och de båda döttrarna Vera och Georgia var födda där. Mauritz reste med två andra Blekingebor, Adelia Landegren ochJohn Holm. De var inte bokade med Titanic men en strejk i de brittiska kolgruvorna orsakade kolbrist och många fartyg lades upp, dock ej Titanic dit många passagerare överflyttades.

Adelia berättade senare att de alla tre stått vid en av de sista livbåtarna men de båda männen varit helt övertygade om Titanics säkerhet. Till slut hade Adelia stigit i båten men för att vara säker hade hon lämnat sina ”papper och penningar till kapten Holm” då hon ansåg att de var säkrare där. Båda männen omkom, man fann Ådahls kropp men han begravdes i havet. Hans hustru bör ha känt till attMauritz begravts till havs men hon orkade aldrig berätta det för barn och barnbarn. Genom åren sa man alltid att man en dag skulle fara till Halifax – dit alla de bärgade liken fördes - för att lägga blommor på hans grav. Först 1987 uppdagades sanningen men en minnescermoni kunde hållas över Mauritz på Titanics position 1994. Det var under en bärgningsexpedition detta skedde, cermonin är troligen den enda som hållits över en omkommen tredjeklasspassagerare från Titanic på förlisningsplatsen. 

På utställningen visas bland annat en anteckningsbok som hittades på Ådahls kropp. Ådahls anteckningsbok, ett kuvert samt brev finns bland Destination Halmstads pressbilder. www.destinationhalmstad.se/pressbilder

Utställningsperiod
Utställningen visas 15 april – 31 augusti 2014 på Halmstad Arena.

Om utställningen Titanic – the exhibition 
Den 15 april 1912 sjönk Titanic i det iskalla vattnet i Nordatlanten efter att ha kolliderat med ett isberg. Ombord fanns 2207 personer, 1495 miste livet. Utställningen består av ca 200 originalföremål och flertalet återskapade interiörer i naturlig storlek. Välkommen ombord och följ med på en känslomässig resa – genom berättelser, fotografier och privata föremål. Audioguide finns på nio språk och ingår i entrén.

Titanic - the Exhibition arrangeras av Destination Halmstad AB i samarbete med Halmstad Arena ochMusealia Entertinment.

Mer information och frågor
Christian Westerling Destination Halmstad AB
Mobil: 0767-84 27 95
E-post: christian.westerling@halmstad.se

Fotograf: © Claes-Göran Wetterholm Arkiv


Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner


Destination Halmstad ska skapa tillväxt och stärka destinationens varumärke genom att, tillsammans med näringslivet och andra intressenter, aktivt verka för utvecklingen av Halmstad som besöks-, mötes-, och evenemangsstad.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Titanic – ett skånskt pars öde

    Titanic – ett skånskt pars öde

    Titanic var inte bara en nationell tragedi för flera länder utan även en lokal tragedi för många svenskar. Svenska var den andra största språket ombord på fartyget, som gick under den 15 april 1912. Flera av de svenska ödena från tragedin har sparats tack vare Titanic-experten Claes-Göran Wetterholm. Möt det skånska paret Lindell.

  • Titanic – en småländsk familjs öde

    Titanic – en småländsk familjs öde

    Titanic var inte bara en nationell tragedi för flera länder utan även en lokal tragedi för många svenskar. Svenska var den andra största språket ombord på fartyget, som gick under den 15 april 1912. Flera av de svenska ödena från tragedin har sparats tack vare Titanic-experten Claes-Göran Wetterholm. Möt den småländska familjen Asplund.

  • Titanic – en hallännings öde

    Titanic – en hallännings öde

    Titanic var inte bara en nationell tragedi för flera länder utan även en lokal tragedi för många svenskar. Svenska var den andra största språket ombord på fartyget, som gick under den 15 april 1912. Flera av de svenska ödena från tragedin har sparats tack vare Titanic-experten Claes-Göran Wetterholm. Möt Hallänningen Carl Robert Carlsson.

  • Titanic – en bohuslännings öde

    Titanic – en bohuslännings öde

    Titanic var inte bara en nationell tragedi för flera länder utan även en lokal tragedi för många svenskar. Svenska var den andra största språket ombord på fartyget, som gick under den 15 april 1912. Flera av de svenska ödena från tragedin har sparats tack vare Titanic-experten Claes-Göran Wetterholm. Möt bohuslänningen Henrik Kvillner.

  • Titanic – en blekingebos öde

    Titanic – en blekingebos öde

    Titanic var inte bara en nationell tragedi för flera länder utan även en lokal tragedi för många svenskar. Svenska var den andra största språket ombord på fartyget, som gick under den 15 april 1912. Flera av de svenska ödena från tragedin har sparats tack vare Titanic-experten Claes-Göran Wetterholm. Möt blekingebon Mauritz Ådahl.

  • Efterlysning – Titanic - The Exhibition- Svenska öden

    Efterlysning – Titanic - The Exhibition- Svenska öden

    Nu efterlyses släktingar till personer med en koppling till Titanic och föremål som tros varit med på färden. Många passagerare var svenskar, som var den tredje största nationaliteten ombord, nu vill vi hitta historierna som ännu inte berättats.

  • Titanickör tar ton

    Titanickör tar ton

    Företag har tillsammans skapat en Titanickör med 107 deltagare, som ett friskvårdsprojekt i Halmstad. Lyssna till kören under onsdagen den 5 februari kl. 18.30 i Immanuelkyrkan.

  • Pressträff – Titanic - The Exhibition kommer till Halmstad

    Pressträff – Titanic - The Exhibition kommer till Halmstad

    Den 15 april 1912 sjönk Titanic i det iskalla vattnet i Nordatlanten. 102 år senare kan du uppleva Titanics myter, historier och glans i en av världens största vandringsutställningar på Halmstad Arena. Många av passagerarna var från Småland och Halland och nu letar vi fler livsöden och föremål härifrån. Välkommen på pressträff den 6 november kl. 10.00 och träffa tre Titanicexperter.

  • Åkte någon från din hemort med Titanic?

    Åkte någon från din hemort med Titanic?

    Destination Halmstad presenterar nu en webbkarta över de svenskar som reste med Titanic. På kartan, som vi nu publicerar, kan du se var i Sverige de cirka 110 svenska passagerarna kom ifrån. Kanske reste någon från din hemort med Titanic.

  • Exklusiv förhandsvisning av Titanic – the exhibition i Halmstad

    Exklusiv förhandsvisning av Titanic – the exhibition i Halmstad

    Träffa Claes-Göran Wetterholm och få en exklusiv visning av utställningen innan öppning. Media är välkommen på pressträff den 14 april kl. 10.00 på Halmstad Arena inför öppningen av utställningen Titanic – the exhibition. Titanicexperten Claes-Göran Wetterholm finns på plats för frågor.

  • Titanic – två västkustbors öde

    Titanic – två västkustbors öde

    Titanic var inte bara en nationell tragedi för flera länder utan även en lokal tragedi för många svenskar. Svenska var den andra största språket ombord på fartyget, som gick under den 15 april 1912. Flera av de svenska ödena från tragedin har sparats tack vare Titanic-experten Claes-Göran Wetterholm. Möt västkustborna Carl Robert Carlsson och Henrik Kvillner.