2000 år gamla spår sätter stopp för planer på verksamhetsmark i Älvasjö

Planerna på ett nytt verksamhetsområde i Älvasjö utanför Åled avbryts. När arbetet med detaljplanen drog igång visade det sig att marken rymde ovanligt många fornlämningar – spår efter människor som levde här för omkring 2000 år sedan.

Ärendet var ett av flera som behandlades i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott i dag.

Det var en privat markägare som ansökte om planbesked och fick godkänt i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott under våren 2023. Förhoppningen var att få till ett nytt område för verksamhetsmark – med plats för näringsliv att etablera sig i ett strategiskt bra läge – vilket det finns ett stort behov av i Halmstad.

Men under arbetets gång blev det tydligt hur omfattande lämningarna på platsen är. Spåren finns kvar i marken – och påverkar nu hur platsen kan utvecklas i dag.

- När arbetet med detaljplanen började var blickarna riktade framåt, mot nya företag och fler jobb. Men under resans gång har vi också blivit påminda om att platsen bär på en rik historia, vilket gör planeringen mer komplex, säger Simon Lindgren (M), ordförande i samhällsbyggnadsutskottet.

För omkring två tusen år sedan tycks människor ha levt just här, på den mark som i dag kallas Älvasjö. Även om platsen inte har varit bebodd på många hundra år finns spåren kvar – bland annat i form av gravlämningar.

- Vi har fått höra att det här kan vara ett av de mest fornlämningstäta områdena i Halland. Någon beskrev det till och med som ”Hallands Birka”, säger Simon Lindgren (M).

De omfattande lämningarna gör att markägaren i nuläget inte ser det som möjligt att gå vidare med planerna. Även osäkerheter kring den planerade ombyggnaden av väg 26 och hur trafiksituationen i området kan komma att påverkas har spelat in i beslutet att inte gå vidare. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade därför att godkänna att detaljplanearbetet avbryts.

Mer plats för näringslivet en prioriterad fråga

Men behovet av mer verksamhetsmark – plats för näringslivet att etablera sig och utvecklas – är fortsatt en prioriterad fråga i kommunen. Samtidigt visar arbetet i Älvasjö hur komplext det kan vara att få fram lämplig mark.

- Samhällsplanering handlar om att väga samman många olika värden. Spår av människor som levt här före oss ska tas om hand, samtidigt som vi planerar för dagens behov och för kommande generationer. Det innebär ofta komplexa avvägningar mellan till exempel kulturmiljö, natur, vatten, infrastruktur och risker, säger Lisa Rönnberg, samhällsutvecklingsdirektör i Halmstads kommun.

Beslut och yrkanden för ny mark

I samband med beslutet om avbrytande av Älvasjöplanen fattade utskottet beslut om att tidigarelägga utvecklingen av nya områden kring Kistinge. I kommande utbyggnadsplan ska kommunen också se över möjligheten att tidigarelägga ytterligare verksamhetsmark.

Det politiska styret i Ansvar för Halmstad lade vi också ett yrkande om att ta fram ny mark till näringslivet.

- Älvasjö påminner oss om vår rika historia och alla spår som människor lämnat här. Samtidigt handlar vårt uppdrag i dag om framtiden – att skapa en grund för fler jobb och nya företag som kan växa i Halmstad. Därför är det viktigt att vi nu kan gå vidare och tidigarelägga andra områden, och se över vilka andra platser vi har för näringslivet, säger Simon Lindgren (M).

Ärendet går nu vidare till kommunstyrelsen.

Olika åsikter kring flera bostadsprojekt

Utskottet fattade också beslut i flera ärenden som rör nya bostäder i kommunen – projekt som befinner sig i olika skeden av samhällsbyggnadsprocessen.

Tre av ärendena gäller projekt i ett tidigt skede – där fastighetsägaren ansökt om planbesked för att undersöka möjligheterna att bygga nya bostäder.

300 nya bostäder i Västra förstaden

I Västra förstaden har fastighetsägare ansökt om planbesked för att utveckla ett område längs Bohusgatan, där visionen är att skapa en blandad stadsbebyggelse med omkring 300 nya bostäder, kontor och andra verksamheter.

Projektet ska knyta an till den befintliga kvartersstrukturen i Västra förstaden. Planeringen påverkas delvis av det pågående arbetet med en ny bro över Nissan på Söder, vilket gör att trafiksituationen och vissa vägkopplingar behöver studeras vidare i det fortsatta arbetet.

Ett enigt utskott godkände planbeskedet.

140 nya bostäder i Haverdal

I Haverdal har sökanden uttryckt en ambition att bygga omkring 140 bostäder som ska komplettera områdets befintliga bostadsformer. Tanken är att skapa ett område med bostäder för olika målgrupper och livssituationer – från mindre lägenheter till radhus och villor.

För just detta projekt är den visuella påverkan en viktig fråga. Området ligger i norra Haverdal och gränsar både till befintlig bebyggelse och till jordbruksmark. I det fortsatta arbetet ska därför särskild vikt läggas vid byggnadernas gestaltning och hur de passar in i landskapet, som beskrivs som en känslig övergång mot kustmiljön.

Efter votering lämnade utskottet positivt planbesked med siffrorna 5 ja (M, S, KD och V), 1 nej (SD) och 1 avstod att delta i beslutet (en ledamot från M).

Nya bostäder i Söndrum och strukturplan för nytt område

Ett annat av ärendena där partierna hade olika uppfattningar gällde ett nytt bostadsområde i Hovgård i Söndrums kyrkby, i norra delen av Söndrum.

Bakgrunden är att en privat fastighetsägare ansökt om planbesked för att pröva möjligheten att utveckla området med omkring 160 bostäder i form av friliggande villor, radhus, kedjehus och flerbostadshus i upp till 3,5 våningar.

I kommunens utbyggnadsplan är området i dag utpekat för omkring 100 bostäder. Förvaltningens förslag var att godkänna planbeskedet och låta det fortsatta arbetet utreda både omfattningen och den närmare utformningen av bebyggelsen. En variation av bostadsformer lyfts fram som ett sätt att skapa mer blandade bostadsområden och motverka segregation. Förvaltningen såg därför positivt på att pröva flerbostadshus i Söndrum, en bostadsform som saknas i närområdet i dag.

Det var just frågan om bostadsformer som väckte diskussion i utskottet. Det politiska styret i Ansvar för Halmstad yrkade att flerbostadshusen skulle ersättas med villor, kedjehus och radhus med hänvisning till kulturmiljön i området och trafiksituationen.

Vänsterpartiet yrkade avslag på styrets förslag och ville i stället att möjligheten till flerbostadshus skulle finnas kvar. Men med stöd från Sverigedemokraterna fick styrets förslag majoritet i utskottet.

– I ett område där villadominansen redan är stor hade vi gärna sett att man tog chansen att pröva en mer blandad bebyggelse. Kommunen har också, genom politiska beslut, satt upp mål om ett mer varierat bostadsutbud. Vi ser att det finns en efterfrågan på flerbostadshus – både i Söndrum och i andra villadominerade delar av Halmstad, säger Mikael Ekfeldt (V), andre vice ordförande.

Till ärendet hörde också ett beslut att ta fram en strukturplan för det närliggande utvecklingsområdet H6, där kommunen på sikt planerar för omkring 1 400 bostäder, lokaler för service och verksamheter samt en framtida räddningsstation. Strukturplanen ska bidra till att området kan byggas ut stegvis under lång tid och fungera som en sammanhållen helhet. Den ska bland annat klargöra hur områdena ska kopplas samman, hur trafiken från Bäckagårdsvägen ska lösas och hur plats kan säkras för en ny räddningsstation. Utskottet gav också i uppdrag att arbetet ska vara färdigt för beslut senast under andra kvartalet 2027.

Bostäder och hotellutveckling i Tylöbäck

Ett annat ärende där det blev politisk diskussion gäller utvecklingen av Tylöbäck, som kommit längre i planprocessen och nu befinner sig i granskningsskedet.

Förslaget innebär att fastighetsägaren vill utveckla området genom att både utöka hotellverksamheten och bygga nya bostäder.

Planförslaget omfattar cirka 100–110 bostäder, främst flerbostadshus med upp till fem våningar samt radhus i två till tre våningar. Även parhus och villor kan bli aktuella.

Moderaterna och Sverigedemokraterna yrkade båda på att begränsa höjden på byggnationen till tre våningar, med hänvisning till landskapsbilden och infrastrukturen i området.

Efter en voteringsrunda vann det ursprungliga femvåningsförslaget majoritet med siffrorna 4 mot 3. Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet röstade för, och skickas nu ut på granskning.

Yrkande om modern parkeringsnorm

Vänsterpartiet lade också ett yrkande i ärendet som handlade om granskning av en detaljplan som är en del av det större stadsbyggnadsprojektet Stationsstaden.

– Där handlar det om parkeringsfrågan. Vi menar att dagens parkeringsnorm i Halmstad är föråldrad och inte möter framtidens behov och mål. Stationsstaden har möjlighet att bli ett fantastiskt projekt och en viktig central nod där gång, cykel, buss, tåg och bil kan fungera tillsammans på ett effektivt sätt. En viktig pusselbit för att lyckas med det är en modern parkeringsnorm, vilket vi yrkade på i dag, säger Mikael Ekfeldt (V).

Yrkandet vann inte majoritet i utskottet.

För mer information, kontakta:

Simon Lindgren (M), ordförande Telefon: 076-052 50 84 e-post: simon.lindgren@halmstad.se

Urszula Hansson, (S), 1:e vice ordförande Telefon: 073-562 81 28 e-post: urszula.hansson@halmstad.se

Mikael Ekfeldt (V), 2:e vice ordförande Telefon: 070-814 78 89 e-post: mikael.ekfeldt@halmstad.se