Halmstads historia möter samtidskonsten i utställningen Kvinnokartan

Fem konstnärer utforskar fem historiska personer i den nya utställningen i Halmstads konsthall som öppnar 4 februari. Utställningen presenterar helt nyproducerade verk som efter utställningens slut ingår i Halmstads kommuns samlingar. Samtidigt med utställningen arrangeras en rad andra aktiviteter kopplade till projektet Kvinnokartan.

– Utställningen blir ett fint möte mellan Halmstads lokala historia och det som händer på konstscenen idag. Den visar på samtidskonstens breda fält med en mängd olika uttryck och tekniker, säger Erika Danker, intendent för utställningar Halmstads kommun.

Koppling till Halmstad

De fem konstnärer som deltar har alla koppling till Halmstad. De bjöds in för att fritt tolka varsin av de historiska kvinnor som porträtteras i skriften Halmstads kvinnokarta.

– Under arbetet med att utforska Laura Petri kände jag stark samhörighet med hennes tankar och värderingar, säger Johanna Arvidsson, en av de konstnärer som valdes ut till projektet.

Konstnärerna är Minna Svensson, Linnéa M.F. Larsson, Linda Morell, Julia Bondesson och Johanna Arvidsson. Arbetet har pågått sedan våren 2022. Verken skiljer sig mycket från varandra i form och omfattar måleri, skulptur, installation, performance och serieteckning.

Fler aktiviteter

Under tiden som utställningen pågår arrangeras en rad aktiviteter för olika åldrar kopplade till kvinnokartan. På närbibliotek, stadsbiblioteket och skolor planeras bland annat läsecirklar, verkstäder, konst- och historievandringar, och skrivarworkshop.

Del av nationellt projekt

Skriften Halmstads kvinnokarta från 2022 av Mymmel Blomberg och Ingegerd Sahlström porträtterar 34 historiskt betydelsefulla kvinnor och innehåller en karta som markerar var i Halmstad kvinnorna levt och verkat. De har haft vitt skilda roller som laxhandlare, karamellkokerska, sjuksköterska, frälsningssoldat, musiker och författare.

Projektet med kvinnokartor startade 2007 av föreningen DEA för kvinnohistoriskt museum som en reaktion på att så få kvinnor nämndes i historieskrivningen. Kvinnokartor finns i flera svenska städer.


Välkomna till vernissage! Lördagen den 4 februari klockan 12.00–16.00 i Halmstads konsthall. Konstnärer och författarna till Kvinnokartan är på plats. Presentation av utställningen klockan 14.00

För mer information kontakta:

• Erika Danker, intendent för utställningar Halmstads kommun
  erika.danker@halmstad.se 072-727 30 61

Fakta

• Utställning Kvinnokartan i Halmstads konsthall pågår 4 februari – 11 april 2023
• Vernissage lördagen den 4 februari klockan 12.00–16.00 med konstnärer och författarna till Kvinnokartan på plats. Klockan 14.00 presenteras utställningen med samtal med konstnärerna.
• Halmstads konsthall ligger i samma byggnad som Stadsbiblioteket, Axel Olsons gata 1. Alltid fri entré.
• Övriga aktiviteter kommer successivt att finnas i Evenemangskalendern, sök på "Kvinnokarta".
• Verken från utstlälningen kommer sedan ingå i Halmstads kommuns konstsamling och placeras ut i kommunens lokaler..
• Pressbilder kommer att finnas här från den 3 februari.

De historiska kvinnorna och konstverken

Minna Svensson tolkar Mamsell Richardy (1751–1831)
Christina Charlotta Richardy ”Mamsell Richardy” ville vara självständig. Som ogift kvinna kunde du ansöka om att bli myndigförklarad hos kungen och detta gjorde Richardy 1786, när hon var 35 år. Hon startade först ett laxrökeri och utvecklade företag med fler tjänster. Hon hade också ett starkt samhällsengagemang och blev 1800 den första kvinnliga ledamoten av Kungliga Patriotiska sällskapet.
Genom serieteckning arbetar Minna Svensson fram en fiktiv berättelse om Mamsell Richardy.

Linnéa M. F. Larsson tolkar Hilma Hofstedt (1882–1937)
Hilma Hofstedt var politiker och hennes engagemang kom att påverka många i Halmstad. Hon höll föredrag om bland annat ”Fattigdom, barnalstring, moderskapsförsäkring” eller om ”kvinnokrav i nödtider” och arrangerade demonstrationer för att få folket att göra sin röst hörd. Hennes engagemang provocerade många och hon dömdes till fängelse för brott mot sedlighetslagen och fick sitta en månad i fängelse i Halmstad 1916. 1922 valdes hon in i stadsfullmäktige där hon representerade det kommunistiska partiet.
Linnéa M. F. Larsson tolkar Hilma Hofstedt genom konstnärligt undersökande arbete och performance. Hennes verk presenteras i konsthallen genom en installation.

Linda Morell tolkar Elsa Grave (1918–2003)
Poeten Elsa Grave debuterade 1943 med diktsamlingen Inkräktare men hennes stora genombrott var med Bortförklaring som kom 1948. Elsa Grave var en av de första modernistiska poeterna i Sverige och hämtade bland annat inspiration från surrealismen. Med åren blev Elsa Graves texter alltmer politiska och hon lyfte frågor som svält, kärnvapenkrig och miljöfrågor.
Linda Morell har tagit fasta på det lekfulla mörker som återfinns i Elsa Graves dikter genom måleri och glasfusing.

Julia Bondesson tolkar Ingrid Wallberg (1890–1965)
Ingrid Wallberg föddes i Halmstad och visste tidigt att hon ville bli arkitekt men hon lyckades få arbete hos en arkitekt. 1926 flyttade Wallberg till Paris och arbetade för Le Corbusier, modernismens och purismens främste teoretiker och ledande stilskapare. 1928 återvände hon till Sverige och grundade, som första kvinna, arkitektfirman R&W i Göteborg tillsammans med Alfred Roth. Wallberg kom att få stort inflyttande på arkitektursverige under 1900-talets första hälft och är än idag en stilbildande ikon inom den modernistiska stil vi kallar funkis.
Julia Bondesson använder sig av trä som material för att skapa sin tolkning av Ingrid Wallberg.

Johanna Arvidsson tolkar Laura Petri (1879–1959)
Laura Petri studerade på Halmstads läroverk och blev en av de första kvinnliga studenterna. Efter studierna lämnade Petri Halmstad för Stockholm och Frälsningsarméns krigsskola. 1902 var hon färdig löjtnant och fick 1904 uppdraget att driva ett räddningshem för tidigare prostituerade i Stockholm. Denna fråga och andra feministiska frågor som gällde jämlikhet och rättigheter genomsyrade Petris liv. 1932 ställde hon upp som kandidat till riksdagen för de frisinnades parti.
Johanna Arvidssons bygger upp en installation med textila verk som en hyllning till Laura Petris livsgärning men som också lyfter upp det smärtsamma i Petris liv.