Västsvenska Handelskammarens kommentar till vårändringsbudgeten 2026

Vårändringsbudgeten innehåller justeringar i den budget som beslutades i höstas. Den innebär inga större strukturreformer, men flera prioriteringar påverkar näringslivets förutsättningar och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Sammantaget adresseras flera centrala områden, men bilden är inte helt sammanhållen.

Finansministern beskriver budgeten som expansiv och adderar 7,7 miljarder kronor, med syfte att bryta lågkonjunkturen. Budgeten kommer i ett läge där svensk ekonomi återhämtar sig starkare än euroområdet, men där arbetslösheten – både strukturell och konjunkturell – fortsatt är för hög och kompetensbehoven är stora.

Energi och klimat

Elektrifieringen av industri och transporter kräver en snabb utbyggnad av det svenska energisystemet med mer fossilfri energi. Statligt ansvarstagande för ny kärnkraft har visat sig vara avgörande för att få mer produktion på plats. Utöver det ansvar staten nu tar för kärnkraft behövs även en skyndsam utbyggnad av förnybara energislag för att säkra näringslivets effektbehov. Det kan inte nog understrykas att politiken behöver vara långsiktig och förutsägbar, eftersom investeringar i energisystemet är kapitalkrävande och kräver ett helhetstänkande.

Klimat- och omställningspolitiken innehåller både främjande och motverkande inslag. Budgeten innehåller satsningar på elektrifiering och incitament att fortsätta utveckla fossilfria lösningar, vilket vi vill se satsningar på i mycket större omfattning. Samtidigt minskar vissa etablerade stöd till omställning, såsom Klimatklivet, vilket skapar osäkerhet kring villkoren för investeringar.

Därtill föreslås tillfälliga sänkningar av skatten på bensin och diesel, ett förslag som vi uttryckt oss kritiska till i remissvar. Vi anser att det går i en annan riktning än den fullständiga elektrifiering och omställning som vi verkar för. För att upprätthålla omställningstakten krävs sammanhållna styrmedel och en tydlig riktning.

Kompetens

Inom kompetensområdet presenteras flera relevanta initiativ. Satsningar på utbildning och arbetsmarknadsinsatser, inklusive praktikprogram som Jobbsprånget, kommer att bidra till att stärka matchningen på arbetsmarknaden.

Regeringen tillför medel för att säkra antalet studenter på civilingenjörsutbildningarna vid utpekade lärosäten, bland annat Chalmers Tekniska Högskola. Vi välkomnar förutsättningar för fler ingenjörer och ser gärna att ökade och bredare medel tillförs i höstbudgeten.

Det är också positivt att regelverken för arbetskraftsinvandring utvärderas. Det finns ett behov av att belysa dess effekter på näringslivets kompetensförsörjning och svensk ekonomi.

Kompetensbrist är fortsatt ett strukturellt hinder för tillväxt. Det finns behov av ytterligare åtgärder, såsom att effektivisera validering av utländsk utbildning och erfarenhet, vilket kan korta vägen till arbete.

Näringsliv och innovation

Satsningen på ökade resurser till Förenklingsrådet är positiv. Minskad regelbörda och lägre administrativa kostnader är centralt för att frigöra resurser till innovation, produktivitet och tillväxt.

För att skapa konkurrenskraftiga förutsättningar för investeringar, innovation och jobb krävs en sammanhållen politik där energi, klimat, kompetens och näringslivsvillkor utvecklas i samma riktning. Sammantaget innehåller budgeten delar av det som behövs för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det krävs samtidigt långsiktiga satsningar för att Sverige ska växla upp och fortsätta vara ett land där näringslivet utvecklas.