Stark framtidsoptimism präglar den västsvenska konjunkturen

Framtidsoptimismen hos Västsvenska Handelskammarens företagspanel i Borås ökar. Framtidstron på kort sikt når den högsta nivån sedan pandemin bröt ut, samtidigt ser vi en stor men inte lika starkt ökande tilltro i den långsiktiga mätningen, vilken nådde pandemins högsta nivå i februari.

  – En bidragande faktor tros vara att många branscher upplever att de värsta effekterna av pandemin avtagit. Dessutom har flera bolag klarat sig bättre än väntat vilket synts i tidigare bolagsrapporter. Det lägger grunden för en snabbare anpassning till ett uppdämt behov av social interaktion och konsumtion, säger Handelskammarens regionchef Ove Lillestöl och fortsätter: 

 – Fler företag har därmed möjlighet att sträva upp till normala verksamhetsnivåer, vilket bidrar till panelens optimism samt ekonomisk tillväxt.

Vaccinationens effekter 
Att tilltron är hög, går dessutom hand i hand med hur flera konjunkturinstitut spår landets ekonomiska återhämtning. Förväntningen är att ekonomin vänder tydligt uppåt under årets tredje kvartal. En anledning tros vara vaccinationens effekter, då alla vuxna erbjudits vaccin och smittspridningen antas ha minskat.   
  – Samtidigt sker utvecklingen från låga nivåer, vilket gör att vi kan förvänta oss en fortsatt lågkonjunktur 2021. Möjligheterna för tillväxt ser dessutom olika ut inom olika branscher. Att vaccineringsmålen hålls är extra viktigt för vår besöksnäring och restaurangverksamhet, säger Ove Lillestöl. 

Ökad ekonomisk aktivitet och nyregistrering av personbilar 
Vaccinationstakten har dessutom en viktig roll för utvecklingen av våra konsumtionsmönster. Trots fortsatt låga konsumtionsnivåer i jämförelse med innan pandemin, har den totala konsumtionen hittills i år ökat med 13 procent jämfört med samma period 2020.  

Även nybilsregistreringen har tagit fart under mars 2021 som nationellt gått upp med 71,7 procent jämfört med samma månad förra året. I Västsverige når nyregistreringen under mars 7064 bilar och därmed den högsta nivån sedan december 2019.  
  – Intressant är att den positiva förändringen inte anses härröra från ett förbättrat Coronaläge då den faktiska nedgången 2019–2020 var marginell. I stället härleder man utvecklingen till kunders medvetenhet om förändrade regler för bonus malussystemet som infördes i början av april 2021.

 – Konsekvenserna av pandemin för fordonssektorn är dock inte över. Till följd av produktionsstopp i den tidiga fasen av pandemin, orsakar den nuvarande höga aktivitetsnivån, komponentbrist på bland annat halvledare.

Höga regionala exportvolymer trots internationell containerbrist 
Ett hot mot hela export-, och importsektorn är containerbristen som orsakar förseningar av bland annat insatsvaror som hämmar varuproduktionen. En delorsak till bristen är stoppet i Suezkanalen som fortsatt påverkar internationell handel. 

Leverantörsstörningar till trots, visar färska siffror från regeringen att svensk ekonomi har en tydlig motståndskraft och positiv BNP-prognos, och indikerar därmed en fortsatt hög tillväxt inom bland annat tillverkningsindustrin. En stark regional och nationell position i internationella affärer, kan troligen också förklara panelens tydliga optimism.

 – Det indikerar färska siffror från Göteborgs hamn som visar ökade exportvolymer under mars med ca 19 procent från föregående månad. Totalt uppgår antalet i 425 477 containrar, vilket senast inträffade för åtta år sedan. Förhållandena pekar på regionens starka exportkraft och inger hopp om en fortsatt stark handel, avslutar Ove Lillestöl.