Hasselbladstiftelsens forskningsanslag till kvinnliga naturvetare

Anslag till forskning som förbättrar livet för hörselskadade och människor med tarmsjukdomar

Bättre behandling av patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar och ny teknik som gör att hörselskadade kan få hörseln tillbaka. Det är målet för de två kvinnliga naturvetare som får Hasselbladsstiftelsens årliga forskningsanslag.

För fjärde året i rad delar Hasselbladsstiftelsens ut forskningsanslag till kvinnliga naturvetare. I år går anslaget på en miljon kronor vardera, till chalmersforskaren Sabine Reinfeldt och Malin Johansson vid Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet.

– Jag vill använda tekniken till att hjälpa människor. Därför har jag valt att forska inom medicinteknik. Det är väldigt tillfredsställande att få träffa människor som får prova vår hörapparat för första gången. Det kan vara en person som har hört väldigt dåligt tidigare, som får tillbaka en nästan normal hörsel, säger Sabine Reinfeldt, forskarassistent i gruppen för Medicinska Signaler och System på Chalmers.

Slipper skruv som sticker ut ur huden

Sabine Reinfeldt forskar på helt ny typ av hörselimplantat kan användas av personer som drabbats av kroniska öroninflammationer, bensjukdomar eller har missbildningar som försämrar hörseln.
Den nya tekniken är en vidareutveckling av den hörapparat som togs fram redan i slutet av 70-talet. Hörapparaten fästs i skallbenet med hjälp av en titanskruv och man hör genom vibrationer som fortplantas genom skallbenet.

– Den största fördelen med den nya hörapparaten är att bäraren slipper ha en skruv genom huden. Dagens hörapparat kräver att man tar hand om huden runt skruven varje dag för att undvika komplikationer. Dessutom kan skruven lossna.

Anslaget möjliggör fördjupning och nätverkande

Den 5 december 2012 fick den första patienten den nya hörapparaten inopererad. Ingreppet innebär att ett implantat med en liten högtalare och en magnet placeras under huden strax bakom örat. När huden har läkt kan en yttre del med en liten och tunn ljudmottagare fästas med hjälp av en magnet.

I den kliniska studien ingår än så länge fram föra allt patienter med en skada på ytterörat eller mellanörat.
Nu vill Sabine Reinfeldt ta reda på om patienter med andra typer av hörselskador kan ha nytta av det nya hörselimplantatet.

– Jag känner mig väldigt hedrad av att ha fått Hasselbladsstiftelsens anslag till kvinnliga naturvetare. Det innebär att jag kan anställa en postdoktor och fördjupa mig ännu mer i forskningen. En del av stödet kommer jag också att använda för att resa till konferenser och utveckla mitt samarbete med andra forskare.

Vill förbättra livet för patienter med ulcerös kolit

Malin Johansson, forskare på avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs Universitet får Hasselbladsstiftelsens anslag för att fortsätta bedriva sin forskning om hur tarmen skyddas från bakterier som finns i tarmen av ett så kallat mukuslager, ett ogenomträngligt slemskikt i tjocktarmen.

– Tack vare forskningsanslaget kan jag fördjupa mig i den här forskningen och bygga upp en internationellt konkurrenskraftig forskningsgrupp.

Letar förklaring på molekylär nivå

Alla människor har mer än ett kilo bakterier i tjocktarmen. Slemskiktet bidrar till att vi kan hantera den stora mängden bakterier utan att bli sjuka. Malin Johanssons forskning visar att möss som saknar ett mukuslager exponeras för tarmbakterier som ger upphov till inflammationer som liknar sjukdomar som ulcerös kolit, vilket i sin tur kan leda till tjocktarmscancer.
– Jag har också observerat defekter i mukusskyddet hos patienter med ulcerös kolit. Än så länge kan vi inte förklara det här på molekylär nivå och därmed förstå på vilket sätt mukuslagret skyddar tarmen och varför det inte alltid fungerar. Det vill jag ta reda på, säger Malin Johansson.

Bättre diagnostik och behandling

Målet är att utveckla bättre diagnostik och behandlingsmetoder för tarminflammationer.

Ulcerös kolit har troligtvis flera olika orsaker. Om man kan identifiera felet hos olika patientgrupper på molekylär nivå, kan man också skräddarsy behandlingen och inte bara behandla symtom, som idag.

– Det här är ett outforskat område och jag vill veta hur saker och ting fungerar. Sedan är det förstås en drivkraft att förbättra livet för patienter som lider av ulcerös kolit. I Sverige insjuknar varje år cirka 1200 personer i inflammatoriska tarmsjukdomar.