Gå direkt till innehåll
Den Internationella fotoutställningen i Göteborg, 1929. Fotograf okänd
Den Internationella fotoutställningen i Göteborg, 1929. Fotograf okänd

Pressmeddelande -

Mellankrigstidens film och fotografi sommarens utställning på Hasselblad Center

Det Nya Ögat
Mellankrigstiden genom linsen

28 maj–26 september
Hasselblad Center

Under sommaren visar Hasselbladstiftelsen en stor forskningsbaserad utställning om mellankrigstidens fotografi och film. Utställningen innehåller över 300 föremål och visar fotografi, film, tidskrifter och böcker från tidsperioden. 

Perioden mellan 1919 och 1939 präglades, både i Sverige och runt om i världen, av stora tekniska, sociala och kulturella förändringar inom vilka foto och film spelade en central roll. Under mellankrigstiden blev de båda linsmedierna ständigt närvarande och allmänt förekommande i vardagsliv, utbildning, nöje, vetenskap och nyhetsförmedling. I utställningen Det nya ögat. Mellankrigstiden genom linsen visar vi ett brett urval av fotografi och film från perioden. Utställningens fokuserar på Sverige och Göteborg, men innehåller även utblickar mot omvärlden och internationella strömningar och nätverk.

Niclas Östlind, curator och lektor HDK-Valand vid Göteborgs universitet: 

Vårt starka fokus på de olika sätt och sammanhang som fotografin och filmen presenterades i och cirkulerade genom gör att utställningen lyfter fram aspekter som traditionellt sätt sällan ryms i historieskrivningen. 

Inspiration från 1929

Utställningen är inspirerad av mellankrigstidens fotoutställningar, främst Den internationella fotoutställningen i Göteborg som visades på Göteborgs konsthall 1929. Här samsades många olika fotografiska uttryck: Vissa avdelningar visade konstnärligt och kommersiellt fotografi som stilleben, landskap och porträtt. Stilmässigt spände bidragen från den då väletablerade piktorialismens måleriska uttryck till den nya tidens skarpa saklighet – även om de flesta befann sig någonstans i mittemellan. Andra delar visade vetenskapligt fotografi – från flygbilder till mikrofotografi – inom områden som botanik, kriminologi och medicin. Utställningarna innehåll även mer problematiskt material inom etnografi och rasbiologi. Dåtidens visuella praktiker inom typologisering, rasifiering och kolonisering speglar en för oss oacceptabel människosyn, men de visar hur idéer om människors olika värde kopplat till ursprung var och är en central del av det rasistiska tankegodset.

Louise Wolthers, curator och forskare på Hasselbladstiftelsen:

Mellankrigstidens nya ström av bilder och linsmedier har många intressanta paralleller till nutidens visuella kultur som är alltmer automatiserad och nätverksbaserad. Men även periodens politiska och vetenskapliga användning av fotografi och film – som ibland kan betecknas som visuellt våld – kan föranleda oss i dag att fundera kritiskt över hur omvärlden och ’andra’ inramas och kategoriseras.


Innehåll i utställningen

Det nya ögat. Mellankrigstiden genom linsen presenterar exempel på samma eller liknande innehåll som visades på 1929 års utställning och andra fotoutställningar i Sverige under perioden. För att skapa en mer heltäckande bild av den visuella kulturen ingår även exempel på film inom samma områden – som t.ex. industri, reklam och avantgarde. Dessutom visas en överblick över lokala, nationella och internationella händelser under mellankrigstiden, som förmedlades genom och formades av de både foto och film.

Det omfattande materialet som visas i utställningen är mångsidigt med verk från etablerade fotografer och konstnärer som August Sander, Karl Blossfledt, Lucia Moholy, Henry B. Goodwin, Anna Riwkin, Helmer Bäckström, Arne Wahlberg, Studio Deux Soeurs, Emil Heilborn, och GAN. Exempel från olika områden, som medicinska bilder av E.D. Schött, flygfotografier av Oscar Bladh och brottsplatsbilder från Kriminalpolisen i Göteborg. Journal-, propaganda- och reklamfilm inkluderar titlar som ”Det elektriska köket”, ”Det tekniska ögat” och ”Telefonen förr och nu”. Därutöver presenteras ett större antal porträtt av tidens filmstjärnor och kulturpersonligheter. Äntligen visas exempel på tidens visuella kultur med tidskrifter som Idun, Se och FOTO. Bildmaterialet kommer från olika arkiv såsom Moderna Museet, Riksarkivet Göteborg, Göteborgs Naturhistoriska Museum och Svensk Filmindustri.

Mats Jönsson, curator och professor vid Göteborgs universitet:

Det Nya Ögat visar hur nära sammankopplade och ömsesidigt befruktande dessa båda linsmedier var under mellankrigsåren – såväl estetiskt och berättarmässigt som tekniskt och kommersiellt. Genom att presentera foto och film på nya sätt och från annorlunda tematiska perspektiv ökar utställningen vår mediehistoriska kunskap samtidigt som mellankrigsperiodens betydelse för våra dagars multimediala verksamheter adresseras.


Forskningsprojektet Thresholds: Interwar Lens Media Cultures

Det nya ögat är del av det fleråriga forskningsprojektet Thresholds: Interwar Lens Media Cultures, som är ett samarbete mellan Hasselbladstiftelsen, HDK-Valand och Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Projektet undersöker fotografi- och filmkulturerna under mellankrigstiden, och utvecklar nya sätt att forska om och förmedla foto- och filmhistoria. I samband med utställningen publiceras antologin Thresholds: Interwar Lens Media Cultures 1919–1939 med arton nyskrivna essäer. Boken publiceras av Verlag des Buchhandlung Walter und Franz König.

Curatorer och redaktörer 

Mats Jönsson, GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet
Louise Wolthers, Hasselbladstiftelsen
Niclas Östlind, HDK-Valand vid Göteborgs universitet

Samarbete med Göteborgs Konsthall

Det nya ögat är första delen av ett utställningssamarbete mellan Hasselbladstiftelsen och Göteborgs Konsthall som markerar firandet av Göteborgs 400-årsjubileum. Under vintern 2021–2022 visar Konsthallen den andra delen, Med Nya Ögon, en grupputställning där teman och arkivmaterial från tiden kring 1920- och 30-talet bearbetas av samtida konstnärer. För att markera samarbetet med Göteborgs Konsthall presenterar Conny Karlsson Lundgren en installation i Hasselblad Center, Göteborgsaffären: Prolog, som följs upp av ett performativt verk på Konsthallen under vintern 2021/22.


Göteborgs konstmuseum

Under sommaren har våra grannar på Göteborgs konstmuseum också fokus på samma tidsperiod och där visas från 12 juni en stor, internationell utställning över mellankrigstidens nysakliga måleri, Brännpunkt Europa. Nysakligheter 1919–1939.

Ämnen

Kategorier

Regioner


OM HASSELBLADSTIFTELSEN

Hasselbladstiftelsen bildades 1979 efter Erna och Victor Hasselblads testamente. Paret Hasselblad grundade företaget Victor Hasselblad AB och 1969 uppmärksammades Hasselbladskameran över hela världen då den användes för att dokumentera den första månlandningen.

Stiftelsens syfte är att främja forskning och vetenskaplig undervisning inom det naturvetenskapliga området samt inom fotografi. Målet uppnås genom utdelandet av naturvetenskapliga och fotografiska stipendier, inte minst Hasselbladpriset; fotografisk forskning och utställningarna på Hasselblad Center.

Kontakter

Jenny Blixt

Jenny Blixt

Presskontakt Kommunikatör Pressfrågor, kommunikation, media +46(0)31- 778 21 54

Stiftelsens syfte är att främja forskning och vetenskaplig undervisning inom det naturvetenskapliga området samt inom fotografi.

Hasselbladstiftelsen bildades 1979 efter Erna och Victor Hasselblads testamente. Paret Hasselblad grundade företaget Victor Hasselblad AB och 1969 uppmärksammades Hasselbladskameran över hela världen då den användes för att dokumentera den första månlandningen.

Stiftelsens syfte är att främja forskning och vetenskaplig undervisning inom det naturvetenskapliga området samt inom fotografi. Målet uppnås genom utdelandet av naturvetenskapliga och fotografiska stipendier, inte minst Hasselbladpriset; fotografisk forskning och utställningarna på Hasselblad Center.

Hasselbladstiftelsen
Ekmansg 8
41256 Göteborg
Besök våra andra nyhetsrum