Pressmeddelande —
Två nya utställningar lyfter kvinnor ur fotohistorien
Två nya utställningar på Hasselblad Center i Göteborg lyfter kvinnliga fotografer som länge stått i skuggan av historien. I grupputställningen Kvinnor bakom kameran synliggörs många tidigare förbisedda namn, samtidigt som en separat presentation ägnas åt Erna Hasselblad. Utställningarna öppnar den 23 maj.
I Kvinnor bakom kameran, 1848–1968 presenteras yrkeskvinnorna som format fotografiets historia i Sverige – och i Erna bakom kameran träder Erna Hasselblad fram ur sin mans skugga och in i rampljuset som fotograf och medgrundare av ett av världens mest kända kameramärken.
Pressvisning
Fredag 22 maj kl. 10.00
Curatorsvisning av utställningarna Kvinnor bakom kameran och Erna bakom kameran.
Anmälan till pressvisning och intervjuförfrågningar sker till Jenny Blixt, jb@hasselbladfoundation.org.
Plats: Hasselblad Center, Göteborgs konstmuseum
Kvinnor bakom kameran, 1848–1968
Kvinnliga fotografer har funnits lika länge som fotografiet – och länge var de många.
I flera svenska städer kring sekelskiftet 1900 var de fler än de manliga. Sedan hände något. Under 1900-talets första hälft minskade antalet kraftigt och yrket kom att domineras av män. Myten om den manliga fotografen växte och kvinnornas del i historien förblev oskriven – fram till nu. I utställningen Kvinnor bakom kameran, 1848–1968 som öppnar den 23 maj på Hasselblad Center presenteras deras bilder och berättelser, många för första gången. Ett mycket passande sätt att fira fotografins 200-årsjubileum.
Utställningen Kvinnor bakom kameran, 1848–1968 baseras på boken med samma namn, som är den första större kartläggningen av kvinnliga yrkesfotografer i Sverige. Boken börjar 1848 med Amalie Motander, den första kända kvinnliga fotografen i Sverige och slutar 1968 – ett år präglat av global och kulturell omvälvning, då kvinnlig frigörelse fick ökad kraft och synlighet. Däremellan tar vi del av en kronologisk översikt av sociala, kulturella och tekniska förändringar som format förutsättningarna för kvinnliga fotografer.
I utställningen presenteras 24 fotografer på djupet – allt från hovfotografen Bertha Valerius (1824–1895) till reportagefotografen Anna Riwkin-Brick (1908–1970). Dessutom görs tematiska nedslag i genrer som självporträtt, landskap, reportage, mode och reklam, därfler kvinnliga fotografer ingår. Urvalet speglar både geografisk spridning – från norra till södra Sverige – och bredden i fotografernas verksamheter. Här finns porträttfotografer och entreprenörer som drev framgångsrika ateljéer, några av Sveriges första pressfotografer och konstnärer som experimenterade med fotografiska tekniker.
I utställningen finns så kallade vintage prints, det vill säga originalkopior skapade av fotograferna själva, inlånade från museer, arkiv och privatpersoner. En majoritet av bilderna är dock nyproducerade pigmentutskrifter. Det beror på att mycket material endast finns som glasnegativ som behöver digitaliseras för att kunna visas. Många originalbilder är också mycket sköra. För att synliggöra motiven och dessa fotografers arbete har nya utskrifter därför varit nödvändiga. Att kvinnliga fotografers arkiv ofta fallit i glömska eller förstörts är också en viktig utgångspunkt. När fotografiet firar 200 år är det här en utställning som skriver in de svenska kvinnliga pionjärerna i berättelsen.
Curator: Dragana Vujanović Östlind i samarbete med fotohistorikern Eva Dahlman och fotografen Lena Wilhelmsson. Textförfattare: Magnus Bremmer, mediehistoriker.
Utställningsturné
• Utställningen visas på Hasselblad Center i Göteborg 23 maj–27 september 2026.
• Därefter turnerar den vidare till Fotografiska i Stockholm där den visas 4 december 2026–11 april 2027.
• Ytterligare turnéplatser planeras till och med 2028.
Fakta
• Boken Kvinnor bakom kameran, 1848-1968 kom ut 2024 på Bokförlaget Arena. Författare Eva Dahlman, Magnus Bremmer och Björn Axel Johansson. Bildredaktör Lena Wilhelmsson.
• I boken omnämns närmare 400 fotografer, varav 50 presenteras med utförliga biografier.
• I utställningen visas 24 fotografer med utförliga biografier och i utställningen som helhet ingår ytterligare fotografers bilder.
• Närmare 300 bilder visas i utställningen.
Erna bakom kameran
Erna Hasselblad kliver ur skuggan – ny utställning lyfter kvinnan bakom kameran och företaget.
Historieskrivningen om kameraföretaget Hasselblad har länge dominerats av Victor och hans släkt. Men vid hans sida fanns alltid Erna. Nu presenterar Hasselbladstiftelsen utställningen och publikationen Erna bakom kameran, som för första gången ger en tydligare bild av hennes avgörande betydelse för företagets framgångar.
Erna Hasselblad var pådrivaren av Victor, styrelseledamot och en central gestalt i Hasselblad AB:s tidiga utveckling. Trots detta har hennes roll ofta reducerats i historieskrivningen, på grund av patriarkala strukturer men också för att spåren efter henne varit få. Paret Hasselblad levde ett liv i offentligheten, men var samtidigt måna om sin integritet. Vid deras bortgång brändes personliga brev och dokument enligt deras testamente. Genom att pussla ihop fragment från tidningsarkiv, företagsdokument och annat arkivmaterial, har forskningen nu lett till ny information om Ernas position och inflytande.
Utställningen belyser även Erna som fotograf. I stiftelsens samlingar finns paret Hasselblads privata fotosamling bevarad. En närmare studie visar att det långt ifrån bara var Victor som höll i kameran.
Genom bilder från resor, fester och sociala sammanhang får vi glimtar av världen genom Ernas ögon.
– Även om vi inte kan höra Ernas röst eller läsa hennes ord utifrån dokumenten vi har funnit i våra arkiv, så kan vi genom dessa fotografier få en antydan av hennes blick, säger Andréas Hagström, arkiv- och biblioteksansvarig på Hasselbladstiftelsen, och curator för utställningen.
Erna bakom kameran är ett försök att ge Erna Hasselblad den plats i historien hon förtjänar – som en central del i uppbyggnaden av ett av världens mest kända kameramärken och samtidigt för första gången visa upp henne som fotograf.
Erna Hasselblad
- Född Mary Erna Ingeborg Nathhorst, 27 juli 1914, Stora Kopparbergs församling (Falun)
- Död 1983
- Gift med Victor Hasselblad 1934
- Styrelseledamot för Ross AB från 1942
- Medgrundare av Erna och Victor Hasselblads stiftelse, 1979
Ämnen
Kategorier
Regioner
OM HASSELBLADSTIFTELSEN
Hasselbladstiftelsen bildades 1979 efter Erna och Victor Hasselblads testamente. Paret Hasselblad grundade företaget Victor Hasselblad AB och 1969 uppmärksammades Hasselbladskameran över hela världen då den användes för att dokumentera den första månlandningen.
Stiftelsens syfte är att främja forskning och vetenskaplig undervisning inom det naturvetenskapliga området samt inom fotografi. Målet uppnås genom utdelandet av naturvetenskapliga och fotografiska stipendier, inte minst Hasselbladpriset; fotografisk forskning och utställningarna på Hasselblad Center.
