Mindre protein och slopade fosfortillsatser i maten minskar övergödningen av havet

Mindre konsumtion och produktion av proteinrika livsmedel kan avsevärt minska övergödningen av Östersjön och andra svenska hav. Mindre tillsatt fosfor i mat skulle också få effekt. Det visar en analys av fyra samhällsomställningar och deras potential att minska näringsämnesbelastningen på havet. Resultaten överraskar forskarna. Idag 24 presenteras rapporten på Havs- och vattenforum.

Havsmiljöinstitutet har gjort analysen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Syftet är att se hur mycket det går att minska flödet av näringsämnen till havet ifall vissa samhällsaktiviteter skulle förändras. De samhällsfenomen som analyserats är konsumtion av animaliskt och vegetabiliskt protein, tillsats av fosfor i livsmedel, matsvinn och hästhållning. Överlägset störst effekt skulle det få om vi minskade på proteinrika livsmedel, visar institutets beräkningar.

– Övergödning av våra vatten och hav är ett problem som fortfarande är stort och konsekvenserna av detta kan vi se varje sommar i våra sjöar och inte minst i Östersjön, säger Mats Svensson, chef för enheten för forskning och miljömål på HaV.

Vid produktion av proteinrik mat sker läckage av näringsämnena fosfor och kväve till havet. Såväl val av fodergrödor som gödsling och bearbetning av jordbruksmarker påverkar. Även konsumtionen orsakar utsläpp genom toalettavfall eftersom avloppsreningsverken inte renar allt. Detta bidrar i sin tur till blomningar av alger och cyanobakterier och döda havsbottnar i Östersjön.

Svenskar äter betydligt mer protein än kroppens behov

Konsumtionen av kött, fisk, ägg och ost har ökat i Sverige de senaste decennierna. Idag äter vi svenskar 55 procent mer animaliskt protein än 1970, det är betydligt mer protein än vi behöver ur näringssynpunkt. Genomsnittssvensken får totalt i sig 108 gram protein per dag, medan kroppens behov enligt WHO endast är 58 gram per dag för en person som väger 70 kilo.

Havsmiljöinstitutets analys visar att en minskad konsumtion från totalt 80 till 60 gram högvärdigt protein per person och dag, skulle minska belastningen av fosfor på havet med 40 procent (196 ton) per år, och av kväve med 50 procent (8 882 ton) per år. Detta är under förutsättning att jordbruksmarken som blir över istället används till perenna fodergrödor som kräver mindre gödsling och plöjning.

– Förändringen skulle innebära att Sverige med marginal skulle klara sina åtaganden gentemot övriga länder runt Östersjön om att minska fosforbelastningen med 400 ton till år 2021, vilket vi förbundit oss till genom Helsingforskonventionen, säger Anders Grimvall, forskare och vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet.

Forskarna har också värderat nyttan för havsmiljön om svenskar skulle ersätta den nuvarande genomsnittliga kosten med tre alternativa dieter, där andelen av kött av olika slag och av proteinrika grönsaker varieras. Beräkningarna visar att utsläppen till havet blir större vid konsumtion av kött från nötdjur och lamm jämfört med gris. Att äta kött från gris orsakar i sin tur större utsläpp jämfört med kyckling. Baljväxter som bönor, ärtor och linser, samt kyckling, mejeriprodukter och ägg har utsläppsnivåer som liknar varandra.

– Det har stor betydelse hur mycket protein och vilka slags proteinrika livsmedel vi äter, inte bara för klimatet utan också för övergödningen av havet. Några analysresultat överraskade oss. Betydelsen för belastningen på havet av att välja en helvegetarisk diet, eller en så kallad klimatsmart diet där vi byter ut nöt- och fläskkött mot kyckling, är mindre än vi hade väntat oss. Det klart viktigaste för att minska övergödningen är att sänka vårt totala intag av protein, säger Anders Grimvall.

Fosfortillsatser i livsmedel påverkar

Av de fyra samhällsfenomen som studerades finns den näst störst potentialen i att slopa fosfortillsatser i livsmedel. Även det överraskade forskarna. Enligt analysen når omkring 60 ton fosfor per år havet på grund av konsumtion av mat där fosfor har tillsatts av livsmedelsindustrin för att påverka hållbarhet, konsistens och smak. Även den ökande hästhållningen och matsvinnet kan innebära betydande belastningar av näringsämnen lokalt. Att hanteringen sker medvetet och resurssnålt är viktigt av många skäl, men för att nå just ett minskat flöde av näringsämnen till havet är det inte av samma betydelse nationellt att beteendena ändras inom dessa aktiviteter.

– Havsmiljöinstitutets rapport ger oss en bättre bild av det uppströmsarbete som vi behöver göra för att kartlägga alla flöden av fosfor och kväve som påverkar våra vatten. Rapporten understryker också att det krävs förändringar i våra konsumtionsmönster för att göra miljön i hav, sjöar och vattendrag bättre, säger Mats Svensson.

Rapporten Changes in four societal drivers and their potential to reduce Swedish nutrient inputs into the sea är skriven av Are Vallin, Anders Grimvall och Eva-Lotta Sundblad, Havsmiljöinstitutet samt Faruk Djodjic, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Rapporten presenteras vid Havs- och vattenmyndighetens konferens Havs- och vattenforum i Göteborg 24-25 maj 2016. 

Rapporten kan laddas ner på Havsmiljöinstitutets hemsida:
www.havsmiljoinstitutet.se/publikationer/rapporter/2016/2016-3-changes-in-four-societal-drivers

Kontakt: Anders Grimvall, 0709188875, eller Eva-Lotta Sundblad, 0766 186562, vetenskapliga koordinatorer, Havsmiljöinstitutet, Mejl: anders.grimvall@havsmiljoinstitutet.se , eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se.

Kommunikatör: Karin Backteman, 0708 74 51 31, karin.backteman@havsmiljoinstitutet.se.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Mats Svensson, chef, enheten för forskning och miljömål, tfn 010-698 63 74, mobil 072-717 24 31, e-post mats.svensson@havochvatten.se

Havsmiljöinstitutet är ett nationellt ett nationellt samarbete mellan fem svenska universitet, läs mer på www.havsmiljönstitutet.se