Endast människornas dumhet och universum är oändliga

Från urgamla tider har mänskligheten handskats med olika existentiella problem. Människan som jägare var tvungen att snabbt avgöra var finns respektive inte finns någon typ av fara. I samband med civilisationens utveckling, försvann behovet av att jaga samt den primitiva driften att döda för att överleva. Emellertid transformerades denna drift till någonting annat som skulle passa in bättre i det nya samhället. Om ni undrar vad det skulle kunna vara är svaret enkelt, fördomar. Fördomar handlar om vår okunnighet som liksom dumhet och universum är oändliga. I den här debattartikel kommer läsaren bekanta sig med skapandet av religiösa och kulturella fördomar samt läsa en diskussion om varför fördomar uppstår och hur kan de leda till en konflikt. I den här texten drivs tesen att föredomar skapas omedvetet och att de kan leda till polariseringar som å andra sidan kan förebyggas.

För det första skapas våra fördomar på ett omedvetet sätt respektive som en produkt av vår omedvetenhet. Därför skulle det vara till nyttan att nämna vetenskapens synsätt på skapandet av religiösa och kulturella fördomar, det vill säga, sättet på vilken vår hjärna upplever världen och drar slutsatser. Enligt NE:s definition om mänskans psyke, består människans hjärna kortfattat av det medvetna och det omedvetna. Redan i slutet av 1800-talet hade Freud delat in människans hjärna i olika kategorier och ansåg att uppfostran i barndomen formar individen, skrivs i läromedlet Gleerups. Nämligen, Freud delade människans hjärna i tre olika zoner: medvetna, förmedvetna och undermedvetna. I de tre zonerna befinner sig tillika dettet, jaget och överjaget. Överjaget ansvarar för normer och ideal samt kontrollerar jaget som befinner sig i den medvetna zonen. Dettet är helt i det omedvetna zonen och där finns driften för självbevarande( drifter för mat, sömn), sexuella drifter och aggressionsdriften. Dettet med sina drifter dyker upp till jaget. Nämligen, aggressionsdriften kommer till vårt medvetna och påverkar oss på ett visst sätt. Denna aggressionen kan ta olika former och kan på ett direkt eller indirekt sätt omvandlas till fördomar.

Å andra sidan går det att motbevisa detta genom att tolka situationen utifrån överjagets perspektiv. Överjaget befinner sig helt i den medvetna zonen och påverkar också jaget med sina normer och ideal som fås av våra föräldrar och omgivningen (skrivs i Gleerups). Detta skulle betyda att fördomar är inlärda och inte något naturligt. Men enligt Freud utgör den medvetna zonen en liten del i jämförelse med den omedvetna. Därför kan det vara ologiskt att en liten del styr över den större, det vill säga, det är dettet som är herre. Utifrån ett sådant perspektiv kan människans eftertänksamhet efter det nya betraktas som en logiskt konsekvens, det vill säga, eftertänksamhet är redan integrerad i den mänskliga varelsen som någonting som man föds med. Dock anser Freud att inlärningsprocessen, speciellt i barndomen, kan spela ett betydlig roll i formandet av individen.

För det andra bidrar kulturella fördomar till att det skapas polariseringar mellan olika etniska grupper. I början av samhällsutveckling då samhället var homogent, möttes väldigt sällan kulturella fördomar. Men så småningom började den naturliga processen av migration och många religioner och etniska grupper blandades vitt och brett. När olika kulturer kom i kontakt med varandra och började dela levnadsrum, så blev de omedvetet tvingade att i framväg dra slutsatser kring det nya folkets levnadssätt, principer och värderingar, berättar NE. Detta är ett avgörande ögonblick ty människorna har förenklat sin uppfattning om någonting som de inte känner till.

Å andra sidan skulle ett motargument kunna vara ett exempel på hur de olika kulturerna hade integrerats och assimilerats harmoniskt. Det finns många exempel på att olika etniska grupper som lever i en symbios som till exempel i USA där det finns en etnisk mångfald eftersom människorna från hela världen kommer dit för att leva. Ett annat exempel är Ryssland där det finns över 120 olika etniska grupper, skriver Landguiden. På så sätt blev de olika etniska grupperna och deras levnadssätt en inflytelserik aktör i landets historia. Vidare innebär detta att den kulturella olikheten blev någonting normal och acceptabelt vilket i sin tur inte skapar kulturella fördomar. Detta kan anses vara ett bra motargument men dessa två länder är mångkulturella från början. Detta kan likaså bemötas genom att påstå att i samband med USA:s och Rysslands utveckling integrerades olika etniska grupper som en del av nationen vilket gör detta till ett undantag. Därför kan konstateras att fördomar kan inte skapas om det finns en etnisk mångfald inledningsvis.

För det tredje leder fördomar till olika typer av konflikter mellan religioner. Betyder det att fördomar är den enda orsaken? Svaret är entydigt- nej. Det betyder inte att endast föredomar leder till en religös konflikt, men de bidrar till att det skapar grunden för konfliktens utveckling, skrivs i Henrik Románs rapport som heter ”Stereotyper och fördomar i nutida läromedel”(2013). För att bättre förstå själva ämnet behöves tas reda på hur religionen utvecklades. Allt började med människans strävan efter att förklara de olika livets fenomen den inte förstådd vilket i sin tur skapade magi och mysticism. I samband med civilisationens framgångar utvecklades magi till vetenskapen medan mysticism blev religionen, skrivs i Vladeta Jerotics bok ”Agape 2”(2008). Magi blev vetenskapen, eftersom det upptäcktes olika maskiner och tekniker som kunde förverkliga det som tidigare verkade som magi. Medan å andra sidan religionen började med filosofis hjälp definiera mysterierna som intresserade människan, det vill säga, mysticism blev religion. Likaså är det viktigt att nämna att det finns inte någon gemensam definitionen för religion, enligt NE. Troende som har olika religion kan till exempel enas om hur de utför sina riter respektive ritualer eftersom många riter utförs likadant. Emellertid när det kommer till hur religionens huvudtanke ska predikas, uppstår det massa problem. En religion anser si och de andra anser så samtidigt som båda två påstår att de är ovårdsamma, men om de provoceras på rätt sätt kommer alla dessa påståenden att kollapsa, anses i Jerotics bok. Olikheten kring religionen skapar religösa fördomar som i sin tur tenderar att övertyga och/eller motbevisa de andras trosuppfattningar. Som en naturligt påföljd skapas missförståndet, konflikter och fördomar.

För det fjärde är våra fördomar konsekvensen av våra generaliseringar och okunnigheten om någon eller något, skriver NE. Den klassiska definitionen av fördomar förklarar med det handlar om förutfattade meningar som är väldigt svårt att ”smälta” även med det starkaste argumenten. Många kan argumentera att det är svårt att inte ha några fördomar och att vi föds med dessa men å andra sidan finns det väldigt stor möjligheten att utrota fördomar. Denna möjligheten återspeglas i processen av att minska okunnigheten och utöka kunskaper om det som vi inte känner till. Detta kan även tillämpas för ”positiva” fördomar. Utifrån ett sådant perspektiv kan det noteras att processen av inlärande spelar en viktig roll i att betrakta verkligheten som den är.

Sammanfattningsvis kan det vara till nytta att inse att frågan om kulturella och religösa fördomar präglas av olika aspekter. Det handlar om människor som individer, olika sociala grupper samt deras samspel. Utifrån en psykologisk perspektiv föds vi med fördomar som vi kan förändra. Utifrån det kulturella ställningstagandet skapas fördomar beroende på vilket sätt etiska grupper lever tillsammans medan de religösa synen anser att olika trossystem bidrar till missförstånd och skapar förutfattade meningar. Till sist handlar fördomar om för lite kunskap och för mycket tänkande utan något underlag. Tröts de fyra förutnämnda argument är det väldigt svårt att dra entydiga slutsatser som skulle vara sanningsenliga men det som verkligen behövs är en fördjupning av kunskaper för allt detta som är okänt.

Källhänvisning

Agape 2( 2008) av Vladeta Jerotic( serbisk intellektuell och professor), boken är en analys av olika livets aspekter som till exempel uppfostran, kärlek, familj och så vidare.

Gleerups, kapitel 4, Psykoanalys. Länken: https://gleerupsportal.se/laromedel/psykologins-vagar/article/a64494c0-f8d0-45c6-9a09-cdd3a51a6fd0?page=1

NE, definition av fördomar. Länken: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6rdom

Landguiden, kapitel om Ryssland och USA. Länken: https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/ och https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/

Stereotyper och fördomar i nutida läromedel av Henrik Románs året 2013, Uppsala universitet. Länken: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:643568/FULLTEXT01.pdf

Vill du komma i kontakt med skribenten?

Skriven av Nikola Milosevic, 20 år, Solna (Stockholm)
nikolagera99@gmail.com