Ökar den psykisk ohälsan i Sverige?

Psykisk ohälsa har blivit allt mindre tabu de senaste åren, och ämnet diskuteras mer och mer på t.ex. sociala medier. Många uppfattar säkert det som en ökning i antalet människor med olika psykiska sjukdomar. Stämmer det verkligen att fler lider av psykisk ohälsa idag eller är det något folk inbillar sig?

För att svara på denna fråga måste vi också veta vad psykisk ohälsa är. Psykisk ohälsa kan vara allt från att man har ångest, hör och ser saker som inte finns till att vara rastlös, ha svårt att koncentrera sig eller ha sömnsvårigheter. Däremot är det inte psykisk ohälsa att må dåligt t.ex. när en familjemedlem går bort, då det är en helt normal reaktion.

All psykisk ohälsa kan delas in i olika grupper. ADHD, ADD, autism och tourettes är alla exempel på neuropsykiatriska diagnoser, mer känt som NP-diagnoser. I atikleln När hjärnan fungerar annorlunda (Hjärnfonden 07/02-2017) skriver man ”Hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning handlar det om hjärnans förmåga att bearbeta information”. räknas egentligen inte som psykisk ohälsa trots att man får behandling inom psykiatrin. Bipolaritet och depressioner är så kallade affektiva störningar, medan schizofreni, psykos och paranoia räknas som psykossjukdomar. Ätstörningar är bland annat anorexia och bulimi. Ångestsjukdomar är paniksyndrom, GAD, fobier, tvång och PTSD.

De neuropsykiatriska diagnoserna kan gå i arv och är något man föds med. Det spelar alltså ingen roll att det är fler som får t.ex. ADHD-diagnoser idag än för 30 år sedan, eftersom lika många faktiskt har diagnosen oavsett. Affektiva störningar består framför allt av bipolär sjukdom och depressioner. Vem som helst kan bli deprimerad, och olika triggers kan vara olika negativa livs händelser, t.ex. att bli av med jobbet eller att ens partner lämnar en. Vår vardag idag är stressfylld och enligt artikeln Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna (Socialstyrelsen, 13/12-2017) har antalet barn och unga vuxna med psykisk ohälsa ökat med över 100% mellan 2006 och 2016. För att man ska få bipolär sjukdom måst man ha genetiska förutsättningar och det måste även finnas en utlösande faktor. Det är alltså fler som lider av t.ex. depression eller utmattning idag då vår vardag är stressigare. Men trots att stressen ökar, gör inte antalet bipolära det, eftersom genetiska förutsättningar krävs för att få sjukdomen.

Om ökningen av den psykiska ohälsan faktiskt stämmer beror alltså på vilken sorts ohälsa man talar om. De sjukdomar som endast triggas igång av miljörelaterade händelser kommer alltid att öka eller minska i antal. Vår stressfyllda vardag har gjort att antalet deprimerade faktiskt har ökat de senaste åren, precis som antalet med PTSD ökade drastiskt åren efter första respektive andra världskriget. Så för att svara på frågan rubriken ställer: Ja, antalet med psykisk ohälsa ökar, men inte jämnt fördelat över alla typer av psykisk ohälsa.

Källhänvisning:
Socialstyrelsen: Underlagsrapport till Bans och ungas hälsa, våd och omsorg 2013
Svt nyheter: Kraftig ökning av depressioner i Sverige
1177: Generaliserat tvångssyndrom
Diagnostic and statistiscal manual of mental disorders, fifth edition

Vill du komma i kontakt med skribenten?

Skriven av Max Sunding, 15 år, Falsterbo (Skåne)
max.sunding@edu.vellinge.se