Våra djur är fulla av plast

Är du medveten om att du har ätit upp plast motsvarande ett kreditkort den här veckan? Det gör vi alla utan att vi tänker på det. Första gången jag fick reda på detta fick jag mig en riktig tankeställare. Ska jag verkligen utsätta mig själv för detta och kan jag göra något åt det? Inte bara vi människor får i oss plast dagligen, detsamma gäller djuren som lever på våran jord. Det är hög tid att vi tar oss i kragen och gör något åt problemet innan det är för sent. Om 30 år kommer haven att innehålla mer plast än fisk, men även alla djur kommer innehålla alltmer plast.

Vi lever i en värld full med skräp och oreda. Det ligger mer skräp än löv på backen och detta verkar vi acceptera. Tänk dig att du har ett barn. DITT barn kommer växa upp på en stor soptipp. Vill du verkligen att det ska vara så? När barnet växer upp kommer hen att ofrivilligt få i sig mängder av plast via maten. Eller föreställ dig att du har en hund som måste rastas flera gånger per dag. Du kan omöjligt se allt som hunden gör och ständigt ha full uppmärksamhet. När du är på väg hemåt från promenaden märker du att hunden inte vill följa med. Du tittar ned och ser att hunden ligger på marken och håller på att kvävas av en plastbit den just fått i sig. Djur skadas dagligen av skräpet vi lämnar efter oss i naturen.

På tv visas ofta de katastrofala följderna plasten har för djuren i haven. Du har säkert sett någon av alla otäcka scener där döda valar har spolats upp på stränderna. Detta sker till följd av all plast de får i sig, vilket leder till att valarna svälter ihjäl. Enligt nyteknik.se finns otroliga fem biljoner plastbitar i världshaven, vilket motsvarar en vikt på 269 000 ton plast. Plasten bryts endast ned i mindre delar så kallade mikroplaster och dessa förväxlar fiskarna med föda. Eftersom människan befinner sig högre upp i näringskedjan får vi därför i oss plasterna när vi äter djur från havet. Nya studier från wwf visar att vi får i oss 2 000 mikroplastpartiklar per vecka, det vill säga ett helt kreditkort. Därför är det otroligt viktigt att vi tar reda på plasten i haven innan den bryts ned till mikroplaster och transporterar vidare i näringskedjan.

Vi kan i dagsläget inte fastställa om dessa mikroplaster påverkar oss människor över huvud taget. Det krävs mer forskning för att förstå de långsiktiga effekterna. Det finns andra miljöproblem där forskningen redan konstaterat enorma, negativa miljöeffekter. Därför bör insatserna främst göras inom dessa områden som t.ex. global uppvärmning till följd av användning av fossila bränslen. Detta är ett problematiskt sätt att se på saken eftersom vi då inte kan påvisa att plasterna utgör ett så stort miljöhot som vi idag tror.

Det finns flera sätt att lösa miljöproblemen till följd av plast. Man kan bla. tillverka plast av förnyelsebara råvaror såsom mjölksyra eller etanol från sockerrör. Plasten blir då nedbrytningsbar och har inte negativa effekter på miljön. Dessa bioplaster är dock dyrare att tillverka än plasterna som tillverkas av olja. Där har samhället en viktig funktion genom att subventionera produktionskostnaderna och utbilda oss medborgare om bioplastens fördelar.

Avslutningsvis uppmanar jag er alla att ta ert ansvar och inte skräpa ned med plast i naturen. Det är viktigt att ta reda på plasten i haven innan den blir till mikroplaster och tragiskt nog hamnar i våra magar. Även fast vi idag inte vet tillräckligt om mikroplasternas effekter vill vi inte lämna efter oss ett arv till våra barn där våra djur är fulla av plast! Om vi alla drar vårt strå till stacken och gör en gemensam insats är det ännu inte för sent att vända på skutan.

Vill du komma i kontakt med skribenten?

Skriven av Philip, 15 år, Sundsvall (Västernorrland)
phinym30@edu.sundsvall.se