En krisfond behövs akut för att rädda kultur- och evenemangsbranschen

Sveriges Producenter och Privatteatrar

• Vi har redan som enda bransch varit nedstängda i över 1,5 år. Många av oss har sedan de lättade restriktionerna i september, gjort allt vi kunde för att på rekordtid sätta upp nya föreställningar, evenemang och konserter samt starta upp redan uppskjutna projekt. Egentligen ett omöjligt uppdrag med så kort varsel – men vi spände bågen! Nu är dock ladorna i våra bolag tomma. Vi har inga marginaler kvar. Vi är i ett värre läge nu än vi var 2020 när pandemin stängde ner oss. Det som återstår om vi måste stänga ner igen nu är konkurser och en kulturnäring som tystnar, säger Emelie Löfmark, ordförande i föreningen Sveriges producenter och privatteatrar.
  

Dagens restriktioner gör det mycket svårt för vår bransch att fortsätta spela musikaler, konserter och teater. Vi kan inte ta den risk det innebär och de ökade kostnader som uppstår om vi inte längre få spela med i fulla salonger. Som förutsättningarna ser ut för vår bransch är det dock inte möjligt att ställa in våren utan att vi samtidigt står med kostnader för att vi spänt bågen och startat i gång produktioner och våra verksamheter. Fortsatta statliga stöd är nu det enda sättet att låta kulturlivet överleva tills biljettköparna återigen tar tillbaka den rollen. Tyvärr räcker de 120 miljonerna som nu aviseras inte på långa vägar!

• Eftersom vi nu återigen stängs ner behöver vi skapa en krisfond för kulturen. Det enklaste sättet att göra det är att göra det ickefungerande evenemangsstödet till krisfonden. Det skulle innebära att regeringen har möjlighet att omfördela tre befintliga miljarder. Vi kräver också att stödet för särskilda behov i kulturlivet, fortsätter under 2022. Vår bedömning är att det även under 2022 behöver tillföras omfattande stöd likt under 2021, förutom de tre miljarderna i krisfonden. Ska kulturbranschen överleva behövs ytterligare rimligtvis stöd med omkring 4 miljarder kronor, säger Emelie Löfmark.