Brännhett och politiskt om fattigdom

Skådespelaren Cecilia Borssén har aldrig tidigare jobbat med ett manus som är så hyperrealistiskt som ”Fattigfällans”. Möt henne och regissören Malin Stenberg i ett samtal om utsatthet, ensamhet och livets oförutsägbara krumbukter. Föreställningen har premiär på Lillan 23 april.

”Fattigfällan” är en pjäs baserad på en bok med samma namn. Romanen, som gavs ut 2016, bygger på en sann historia skriven av Charlotta von Zweigbergk.

–Den är så smärtsam att jag var tvungen att ta pauser när jag läste. Jag har aldrig tidigare jobbat med en text som är så rå och så krass. Den är verkligen pang på. Det är också textens styrka, säger Cecilia Borssén.

Hon har jobbat hårt för att hitta humorn, det dråpliga, i allt det svarta.

–Det ska ju vara för jävligt och därför går det inte att bädda in en sådan berättelse i en massa lullull. Men även när det är som jävligast kan man finna ett stråk av humor.

”Fattigfällan” handlar om Beata. Hon är medelålders, medelklass och välrenommerad egenföretagare som på egen hand uppfostrat tre barn. En kompetent person med andra ord. Men när hon blir sjukskriven förändras tillvaron snabbt.

–Hon hamnar i ett slags Moment 22. Så fort hon lyckats lösa ett problem får hon sju nya att brottas med. Det är som en mardröm, men på riktigt. Beata är verkligen som vem som helst. Ändå drabbas hon så hårt när hon fastnar i den här fällan: psykiskt, fysiskt och känslomässigt, säger regissören Malin Stenberg som med ”Fattigfällan” gör sitt första regiuppdrag för Helsingborgs stadsteater.

”Fattigfällan” är inte bara en skildring av en totalt rämnande tillvaro. Pjäsen är också ett inlägg i den politiska debatten. Malin Stenberg vill ta chansen att lyfta en fråga som hon tycker är viktig.

–Vi har ett samhälle där välfärden har nedmonterats och skyddsnätets maskor blivit så grova att vem som helst kan falla igenom. Min bror, som jobbar som socialsekreterare i en förort i Göteborg, vittnar om att det inte längre finns tid att möta människorna som söker hjälp. Det handlar bara om att kontrollera deras saldon, säger hon.

Malin Stenberg har, liksom Cecilia Borssén, erfarenhet av den utsatthet som berättelsens Beata upplever.

– Jag tillhör en släkt som haft psykosociala och ekonomiska svårigheter genom åren, och som anhörig har jag varit nära det där kaoset, säger Malin Stenberg.

–Jag har inte varit sjukskriven eller gått på socialbidrag, men när jag var ung var det väldigt tajt under några år. Jag pluggade och jobbade i Stockholm och det hände att jag, precis som Beata, köpte krossade burktomater för 98 öre som jag kokte med lite salt till middag. Och ibland gick jag och la mig hungrig. Sånt skapar en enorm stress och oro. Skillnaden mellan mig och Beata är att jag i nödfall och mycket skamset kunde ringa mina föräldrar och be om hjälp.

Beatas öde har gjort Cecilia Borssén och Malin Stenberg ännu mer medvetna om vilken hårfin skillnad det kan vara mellan en ”normal” tillvaro och ett liv i kaos. Nu hoppas de att pjäsens budskap når ut inte bara till politiker och andra som fattar beslut i Helsingborg, utan även till dem som får ekonomiskt bistånd precis som Beata. Eller dem som har en anhörig eller vän som gör det.

–Jag upplever att Beata är fruktansvärt ensam, och skammen och skulden hon känner gentemot inte minst sina vuxna barn är så stor. Jag hoppas att någon kan få lite tröst av att inte känna sig ensam för en stund. Det finns fler som har det tufft, säger Malin Stenberg.

VAD: "Fattigfällan" på Helsingborgs stadsteater.
NÄR: 23 april till 12 maj 2022.

På scen: Cecilia Borssén
Av: Charlotta von Zweigbergk
Dramatiserad av: Marie Persson-Hedenius
Regi: Malin Stenberg
Scenograf: Yvonne Ericsson
Musik och ljuddesign: Hans Appelqvist
Videodesign: Thomas Romlöv (KubKub)
Ljusdesign: Ernesto Mejia

Text: Jenny Petersson