​Jeanne d’Arc – med livet som insats

Historien om Jeanne d’Arc må vara över 600 år gammal men är fortfarande aktuell.
”Jag känner smärta och vrede när jag tänker på att det hon utsattes för sker än idag”, säger Emma Broomé som spelar titelrollen i Jeanne d’Arc. Premiär 15 september på Helsingborgs stadsteater.

Pjäsen Jeanne d’Arc blir en visuellt spännande produktion. Vattenmeloner rullar och tusentals plastmuggar regnar från taket. Projektioner över scenens bakre vägg ger föreställningen ett modernt anslag. Men berättelsen om den medeltida flickan Jeanne d’Arcs öde drabbar även i hjärtat.

– Det är alltid speciellt att repetera, men jag har inte varit med om att må så innerligt och starkt i relation till en produktion förut. Berättelsen om Jeanne d’Arc är en sann historia och det gör obeskrivligt ont att läsa om henne och det hon varit med om – och inse att det fortfarande pågår, säger Emma Broomé.

Emma Broomé som Jeanne d´Arc.

Regissören Annika Silkeberg har även skrivit manus, som delvis är baserade på befintliga protokoll från 1400-talet. Verket är ingen kronologisk berättelse utan kastar sig rakt in i det politiska spel som Jeanne d’Arc blir en bricka i. Efter att med livet som insats ha lett den franske kronprinsens här mot staden Orléans befrielse föll hon offer för en på förhand uppgjord rättegångsliknande process. 17-åringen, som påstod sig agera på uppdrag av Gud och dessutom klädde sig i manskläder, hade blivit ett för stort hot mot de franska burgunderna och engelsmännen.

– För mig är Jeanne d’Arc en symbol för hopp och möjligheter. Hon brändes på bål men lever ändå sedan dess. Hon var en frihetskämpande kvinna som gjorde stordåd och som makten inte kunde komma åt, säger skådespelaren Peter Haber som spelar Jeannes antagonist, processens ordförande, Pierre Cauchon.

Peter Haber, som de flesta förmodligen förknippar med den mångåriga rollen som kommissarien Martin Beck i Beck-filmerna, gör en av sina första teaterroller på länge.

– Det känns underbart, men jag ska inte förneka att det finns väldiga drag av ångest. Jag får försöka göra den till en drivkraft.

Jeanne d’Arcs insatser i Hundraårskriget hade avgörande betydelse och bidrog i förlängningen till att de stridande parterna i England och Frankrike kunde sluta fred. Jeannes öde – hon dömdes som kättare och brändes därefter på bål – har berört eftervärlden och det är inte för intet som hon också är Frankrikes nationalhelgon.

– Vi känner en jublande glädje över att hylla Jeanne. Hon var en människa som gick genom eld, vatten och blod för en bättre värld utan krig, elände och allt skit som vi människor håller på med, säger Lena T Hansson som många säkert känner igen från den rosade SVT-serien Fröken Frimans krig. 

Hon gör flera roller i Jeanne d’Arc, bland annat drottningen Isabeau de Bavière.

– Det finns tiotusentals, hundratusentals exempel över hela världen på kvinnor som slåss för frihet och oberoende. Revolutionen utan våld är ständigt pågående.

Emma Broomé nickar och fortsätter.

– Att klara av att göra konst av det här är jättesvårt. Men det är väl det som är så viktigt, för konsten opponerar sig ju alltid. Och nu har vi tillfälle att göra det.