Pressmeddelande -

Sverige vid skampålen igen – nu Mörbylånga kommun

Familjen Sandberg i Mörbylånga kommun på Öland har framgångsrikt hemundervisat fem av sina sex barn i över sex år. Skolan har konstaterat att barnen lär sig utmärkt och socialtjänsten har i två utredningar visat att inga anmärkningar kan riktas mot barnens välmående. Trots detta tvingar nu Mörbylånga kommun på familjen ett vite på 50 000 kr, ett belopp som familjen inte har några som helst möjligheter att betala. SVT Småland har gjort ett utmärkt reportage inklusive en videointervju som kan ses och läsas på följande sidor:

Föräldrarna bryter medvetet mot skollagen
Riskerar få betala höga böter
Skolverket: ”Ett unikt fall”
Fond kan hjälpa familjer att betala vite

Varför står inte Mörbylånga kommun upp för sina egna invånare?
I reportagen uttalar sig Mörbylånga kommuns verksamhetschef, David Idermark, och Skolverkets rättschef, Jonas Nordström. Deras uttalanden väcker en rad frågor, bland annat denna: Hur kan våra politiker å ena sidan kräva att Barnkonventionen ska bli lag, samtidigt som man låter tjänstemän. som i familjen Sandbergs fall, helt bortse från barnens bästa? Dessutom, hur kan man göra detta genom att hänvisa till en uppenbart konventionsstridig skollag gällande hemundervisning, en skollag baserad på okunskap och fördomar stället för evidensbaserad kunskap, en skollag som i detta avseende aldrig borde ha godkänts av riksdagen?

Man förvånar sig över att en svensk kommun, vars yttersta målsättning borde vara kommuninvånarnas välmående, låter en verksamhetschef uttala sig om en familj på det sätt som David Idermark gör i reportaget. Här handlar det om en familj där barnen dokumenterat lär sig alldeles utmärkt i hemmet och där socialtjänsten, trots två socialutredningar, inte kunnat hitta några anmärkningar på barnens välmående. Det är långt mycket bättre än vad som kan sägas om tiotusentals svenska skolbarn. Hur kan kommunens politiker tillåta att en verksamhetschef beter sig på detta sätt mot medborgarna? Varför försvarar inte Mörbylånga kommun sina kommuninvånare och istället protesterar högljutt mot en skollag som i detta fall uppenbart förfelat sitt syfte å det grövsta? Varför är omsorgen om skollagen större än omsorgen om en verklig familj i kommunen och deras barn?

Är Skolverket helt okunnigt om hemundervisares flykt från Sverige?
Även Skolverkets rättschef Jonas Nordströms uttalanden förvånar. Han säger i reportaget att det är ”…väldigt ovanligt att vårdnadshavare tar upp striden mot kommuner när det gäller att ha hemundervisning”. Sanningen är att vanligtvis så driver svenska hemundervisande familjer striden mycket längre – de flyr Sverige i skolpolitisk exil till något av alla de länder runt om i världen som tillåter hemundervisning, exempelvis våra nordiska grannländer, de anglo-saxiska länderna och en lång rad andra länder. Mest kända undantaget är Tyskland som likt Sverige förbjuder hemundervisning, i Tysklands fall mer förståeligt med sin skollag från 1938.

ROHUS känner idag till 40 familjer som lämnat Sverige de sista sex åren enbart för att kunna hemundervisa. En del flyttar redan när barnen är i förskoleåldern. Vi vet att det finns fler. Dessa familjer lämnar sina hem, säger upp sig från sina jobb och flyttar till ett annat land för att kunna hemundervisa sina barn. I USA hemundervisas flera miljoner barn, i många andra länder hundratusentals, i våra nordiska grannländer hundratals.

Kraften och ambitionen hos hemundervisande föräldrar kan först vara svår att förstå. Men det är en kraft som växer fram hos föräldrar redan efter några månaders hemundervisning. De ser hur barnen mår bättre. De upplever hur mycket mer nyfikna och lärhungriga barnen blir i hemmiljön. De lägger märke till att en förälder är fullt tillräcklig som pedagog i denna närmast idealiska lärmiljö. När man som förälder väl upplevt detta är svårt att ”byta ner sig” – man vill det bästa för sina barn.

Har inte Skolverket läst på om den största pedagogiska innovationen på 150 år?
Skolverkets uppenbara okunskap om hemundervisningens utfall förvånar därför ännu mer. Jonas Nordström säger: ”…det är verkligen ett undantagsfall där föräldrar aktivt motverkar att barnen får sin skolgång”. Ett med sanningen mer överensstämmande uttalande vore ”…det är verkligen ett undantagsfall där föräldrar aktivt väljer att själva undervisa sina barn, även om vi vet från forskningen att hemundervisning ger goda resultat både akademiskt och socialt.”

Den moderna hemundervisningen är den största pedagogiska innovationen inom skolområdet på 150 år. Pedagogiskt oskolade föräldrar lyckas minst lika bra med sina barn som skola enligt en lång rad studier. Det måste anses som självklart att varje beslutsfattare med ansvar för skolfrågor är insatt i denna forskning. Exempelvis har den erkända amerikanska vetenskapliga tidskriften om pedagogik ”The Peabody Journal of Education” redan haft två hela nummer om hemundervisning 2000 och 2013. Känner Skolverket till detta? Har de läst den? Av Jonas Nordströms uttalanden låter det högst osannolikt. Men hur kan man seriöst debattera skolfrågor utan kännedom om kunskapen i utvecklingens framkant? Professor Christian Beck vid Pedagogiska institutionen vid Oslo universitet uttryckte sig så här på en konferens i Oslo i januari 2014: ”de norska hemundervisarna är förtrupperna i utvecklingen av det norska skolsystemet”. I Sverige har dessa förtrupper förbjudits genom skollagen.

Socialtjänstens uppgift är inte att som skolpolitisk polis terrorisera goda familjer
Mest allvarligt är Jonas Nordströms uttalande om socialtjänsten. Han säger enligt reportaget, att om inte viten hjälper ”…så blir det ett fall för socialtjänsten att hantera”. De flesta socialsekreterare vet bättre än så. Hemundervisning är inte en fråga för socialtjänsten, det är en skoljuridisk fråga. Socialtjänstens uppgift att ingripa när barn far illa. I familjen Sandbergs fall har två utredningar visat att så inte är fallet. I allmänhet så mår hemundervisade barn mycket bra genom den lugna och trygga miljö de växer upp i.

Nordströms uttalande är allvarligt eftersom han som jurist på Skolverket förefaller uppmana socialtjänsten att gå bortom sina befogenheter och agera politisk polis på skolområdet. Han kan möjligen ursäktas om han säger sig ha varit okunnig om socialtjänstlagen – vilket dock skulle vara svårt att godta eftersom han är jurist. Men om han lever i villfarelsen att hemundervisning per automatik skulle innebära att barn far illa så är hans okunskap och bristande omdöme så farlig för välmående hemundervisande familjer att han rimligen bör lämna sin tjänst.

Människorätts-konventionerna ger hemundervisning stöd
Berlin-konventionen från världens första globala hemundervisningskonferens i Berlin 2012 visar hur hemundervisning som giltigt skolval styrks i närmare dussintalet internationella konventioner. Varför följer inte Sverige med sina stolta demokratiska traditioner de internationella konventionerna? Läs Berlin-deklarationen här.

Varför gör Sverige på detta viset?
Hur många friska svenska familjer ska terroriseras med viten och socialutredningar, alternativt fly Sverige, innan regeringen agerar och skriver om skollagen, alternativt ersätter skolplikten med läroplikt som övriga nordiska länder i analogi med de internationella konventionerna? Är rätt av statsmakterna att terrorisera ens en enda välfungerande familj? 

Frågan går till utbildningsminister Gustav Fridolin som ännu inte uttalat sig i detta fall.

Jonas Himmelstrand
ordförande i ROHUS

PS. Många har säkert frågor om hemundervisning. På ROHUS hemsida finns femton artiklar som kortfattat besvarar de flesta frågor som ställs om hemundervisning, se www.rohus.nu/Artiklar/livoratt.html DS.

Ämnen

  • Undervisning, lärande

Kategorier

  • viten
  • rohus
  • nya skollagen
  • mänskliga rättigheter
  • hemundervisning
  • hemskola

ROHUS - Riksorganisationen för Hemundervisning i Sverige - är en religiöst och partipolitisk obunden organisation som arbetar för rätten att hemundervisa i Sverige, www.rohus.nu