Nypremiär EN LÖSKEKARL av Vilhelm Moberg

Nio nya tillfällen att se succén LÖSKEKARLEN av Vilhelm Moberg. Föreställning visas även den 22/10, 26/10, 1/11, 5/11, 9/11. 15/11, 18/11 samt den 19/11. Den 26/10 och den 9/11 visas den kl. 15.00. Övriga datum kl.19.00. Biljetter säljs på Turistbyrån och kostar 140 kr och då ingår en lätt fika en lätt fika. Hjärtligt välkomna! RECENSION ur Norra Skåne 1 april 2014 Oroväckande aktuell pjäs av Moberg TEATER. De flesta nutida teaterpjäser har en dekor som består av tre svarta trälådor vilka får representera allt från bord, stolar och sängar, till höga berg. Så är dock inte fallet när HeTS premiärspelar Vilhelm Mobergs Löskekarl i sin lilla men mysiga teater på Vallgatan i Hässleholm. Nej, där är det ”all in” vad gäller både scenografi, rekvisita och kostym. Och det är smart för på ett ögonblick har publiken förflyttats till ett bondkök i början av 1900-talet. Vi sitter nära och tittar in i köket. Där är pärlspontsväggar, vedspis med öppningsbar lucka. Knäckebrödsrundlarna hänger på tork ovanför spisen och kaffekvarnen väntar bara på att vridas runt, till elvakaffet. I detta kök regerar unga Ragnhild som året innan gift sig med den betydligt äldre bonden Linus. Tidigare var hon bara piga i huset. Nu har hon stigit i rang, men var klassresan värd priset? För trots att Linus är snäll och varmhjärtad så lyckas han inte värma Ragnhilds hjärta. Det gör däremot den man som kommer och knackar på dörren en kall vinterkväll, en löskekarl, det vill säga en arbetslös man som försöker dra sig fram genom småjobb. Einar är hans namn och han tar Ragnhilds hjärta med storm. En som dock inte alls uppskattar löskekarlen är modern Axelina som likt en gårdvar vaktar på dotterns dygd och sin egen plats vid gården. Så utspelar sig det drama som ingen egentligen kan rå för, och det är föreställningens styrka, att ensemblen lyckas förmedla att ingen är bov, att alla är rov för omständigheterna i en hård värld. Christoffer Lindmans karga, kantiga Einar blir symbol för otryggheten men också för möjligheten. Han är en stor, stark karl och kan jobba hårt. Han är på så sätt inget offer. Nej det största offret är istället Ragnhild som spelas på ett alldeles fantastiskt sätt av Maria Hästhov. Hon har gift sig för pengar men också så för att ge sin mor trygghet. Denna kvinnans lott, gestaltar hon oerhört gripande och trovärdigt. Övertygande är också Torbjörn Arvidssons Linus, en lite disträ men genomsnäll bonde som bara vill sin unga frus bästa och som vill tro alla om gott. Så går det som det går. Hjärtan sätts i brand och släcks. Tragedi och elände. Men mitt i misären är mor Axelina en källa till härligt bitsk humor. Birgitta Nilssons ampra karaktär och hennes timing ger anledning till en hel del skratt. Som en bonus blir det en liten sångstund med fika efter föreställningen. Var och en av skådespelarna har skrivit ihop en visa om sin rollfigur – en strålande idé. Det blir en slags musikalisk förlängning och fördjupning av pjäsen. Man får dela karaktärernas innersta tankar om sin situation. Maria Hästhovs spröda röst och poetiska text och Torbjörn Arvidssons tolkning av Linus tankar får ögonen att tåras. Sångstunden överbryggar också tiden och gör föreställningen oroväckande aktuell. Några politiska Joe Hillsånger där arbetslöshetens hopplöshet beskrivs, känns otäckt nutida i prekariatet Sverige. En lösekarl Hets Vallgatan 4 Hässleholm Författare: Vilhelm Moberg Regi: Kristina Runklint Scenografi: Jill Olsson Kostym: Lotta Danelius Av Sophie Lossing 1 APRIL 21.53