Ny studie om politiska institutioner och deras historiska förändringsförlopp publiceras i vetenskaplig tidsskrift

Mikael Sandberg, professor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad har tillsammans med professor Per Lundberg, vid Lunds universitet, publicerat en ny studie om politiska institutioner och deras historiska förändringsförlop, i en artikel i den öppna vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Traditionellt klassificeras samhällen och deras institutioner utgående från tidigare kända begrepp och kategorier. Ett alternativt angreppssätt är att mer förutsättningslöst analysera samhällens institutioner, d.v.s. procedurer, regler, lagar, förfaranden, kontrollsystem och myndighetsfunktioner som bygger upp samhällen. De traditionella undersökningsmetoderna kan resultera i att kombinationer av institutioner som inte faller under klassiska definitioner inte heller upptäcks.

I denna artikel används en förutsättningslös metod för att hitta kombinationer av institutioner ur de data (Polity IV) från de senaste två seklen som normalt används för att studera politiska regimtyper i alla världens stater. Tre dimensioner eller typer av starkt korrelerande institutioner framkom: (1) demokratins, (2) oligarkins/klansamhällets, och (3) despotins fundamentala institutioner. Vi visar att de despotiska institutionerna historiskt och globalt efterträds av oligarkiska, som i sin tur efterträds av demokratiska. Nationer tar dock inte steg från despotiska, till oligarkiska och därefter till demokratiska institutioner. Snarare är det så att demokratiska nationer tidigare i historien har lyckats undvika de despotiska och oligarkiska institutionerna. Vissa nationer har dock inte influerats av någon av dessa tre institutionella dimensioner, medan andra istället har påverkats av helt nya institutionella kombinationer.

Vi visar också att de institutionella dimensioner vi fann inte överensstämmer med de traditionella typerna autokrati, ”anokrati” och demokrati, något som leder till slutsatsen att vad vi ser som förändringar bland regimtyper på nationell nivå är en sak, medan förändringar på samhällelig-institutionell nivå delvis är en annan. Politiska regimtyper är i den meningen ”kanaliserade”, det vill säga deras underliggande institutionella uppbyggnad varierar delvis oberoende av regimtyper och övergångar mellan dem. Det betyder bland annat att demokratiska stater ibland kan ha institutioner som vi normalt associerar med despotiska eller oligarkiska samhällen, och tvärtom. Detta förklarar också varför vi ibland har svårt att enkelt klassificera nationer som "demokratier" eller "diktaturer".

Vårt angreppssätt kompletterar det traditionella och gör att vi kan studera samhällens dynamik - politiska institutioner och styrelseskick - i linje med moderna studier av kulturell evolution som ser institutionerna som undersökningsenheter och föränderliga byggstenar och nationerna som värdar för institutioner med många möjliga kombinationer. 

Resultaten presenteras den öppna vetenskapliga tidskriften PLOS ONE:

För ytterligare information, kontakta:

Prof. Per Lundberg, Theoretical Population Ecology and Evolution Group, Institutionen för Biologi, Ekologibyggnaden, Lunds universitet, 223 62 Lund, e-post, tel. 070-252 21 11

Professor Mikael Sandberg, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad, e-post, tel. 0704-93 66 19.